Alltså, jag vet ju inte hur det är i verkligheten, men det påstås av en del att de kriminella gängen delar upp olika verksamheter sinsemellan i stället för att konkurrera. Om det är på det viset så tycks det inte finnas så många fler områden att muta in:
Black Cobramän stal mazariner
Kanske det mest konstiga i den här härvan – förutom att jag inte sett några krav på att medelålders amerikanska kvinnor omedelbart ska torteras och landsförvisas – är att den redan har filmatiserats. Till och med långt innan det fanns någon tanke på att rita grejer. Det råder däremot osäkerhet kring vem som egentligen är vem i filmen. Vilket kanske till och med är själva poängen, att alla är utomordentligt fåniga.
I alla fall, den mest relevanta passagen kommer efter sisådär 2 minuter:
Den där Hayek vs Keynes-låten var ju en succé. Här kommer en annan som är lika underhållande. Too Late to Apologize: A Declaration
Har inte hittat texten någonstans, så ni får lyssna noga. Denna är förstås originalet.
”Fear the Boom and Bust” a Hayek vs. Keynes Rap Anthem
Russell Roberts bloggar på Café Hayek, mer låttext och info här.
Eller är det lillelienkomplex? TT har en notis som tyvärr inte gör den ursprungliga artikeln rättvisa. Det handlar om att Norges BNP i år kan bli större än Sveriges, och artikeln på DN.no är mycket underhållande. Inledningen:
Som om det ikke var synd på søta bror fra før.
Sverige var konger på industri, men det de satset på klarer nå andre å produsere billigere. Ledigheten er tosifret, og når den siste Saaben ruller ut fabrikken i Trollhättan spilles sikkert «I´m inn loooove with a Fairytale» på bilstereoen.
(Det begynner å bli en stund siden 1999 da Sverige vant MGP med «Take me to your heaven»)
På Fifa-rankingen i fotball må man scrolle nedover på siden (forbi Norge) for å finne Sverige. Og hva heter egentlig Volvo (jeg ruller) på kinesisk?
Men én ting kan svenskene fortsatt si: De er Nordens største økonomi.
Enjoy it while it last, antyder sjeføkonom Øystein Dørum i DnB Nor i en fersk rapport.
Och avslutningen:
– Men om vi klarer å bli størst, hva har de egentlig igjen å skryte av i Sverige?
- Eh, jeg vet faktisk ikke, svarer Dørum etter en lang tenkepause – før han kommer på noe likevel:
- De har Skavlan.
Däremellen kommer lite lagom (dvs inte så värst) intressant ekonomisk rapportering. Nominella termer hjälper till. Och att säga att Sverige, jämfört med Norge, satsat på fel häst och samtidigt använda oljan som argument är för mig något udda.
I alla fall, ett annat citat som jag kom att tänka på. 1981 slog Norge England i fotboll, vilket fick kommentatorn Bjørge Lillelien att uttrycka sig enligt följande.
”Vi er best i verden! Vi er best i verden! Vi har slått England 2-1 i fotball!! Det er aldeles utrolig! Vi har slått England! England, kjempers fødeland. Lord Nelson, Lord Beaverbrook, Sir Winston Churchill, Sir Anthony Eden, Clement Attlee, Henry Cooper, Michael Atfield, Lady Diana–vi har slått dem alle sammen. Vi har slått dem alle sammen. Maggie Thatcher can you hear me?
”Maggie Thatcher, jeg har et budskap til deg midt under valgkampen. Jeg har et budskap til deg: Vi har slått England ut av Verdensmesterskapet i fotball. Maggie Thatcher, som de sier på ditt språk i boksebarene rundt Madison Square Garden i New York: Your boys took a hell of a beating! Your boys took a hell of a beating!”
Expressen på sitt allra bästa nyårs-humör.
Ikväll har Tv4 den usla smaken att visa Star Wars: The Phantom Menace. Klockan 21. Och den har inte mycket till konkurrens eftersom Kanal 1 visar Olycksfågeln, en fimatisering av den enda och värdelösa Läckberg-bok som jag plågat mig igenom. Tvåan visar Carl-Einar Häckner, trean och femman visar Mr Bean (90-talet ringde…) och sexan Spartacus. Däremot ringde inte 60-talet för att gratulera eftersom det inte är Stanley Kubricks film utan en version från 2004 där det enda positiva förmodligen är att Rhona Mitra är med.
Just det, The Phantom Menace. I stället för att se filmen så kan ni se den mycket underhållande recensionen. Sisådär 70 minuter sammanlagt. Ni får ett bra grepp om vad filmen handlar om, och veta exakt hur dålig den är.
Året, alltså. Och då ska det sammanfattas. Först och främst, årets roligaste kommentar. Den droppade in för ett tag sedan på ett inlägg som handlade om Herman Lindqvist.
Vilket vinklat skitsnack. Vi HAR en monarki, och vi har haft det väldigt länge. Att ignorera monarkins påverkan av Sverige är urdumt, och det är inte konstigt om Herman Lindqvist (vars namn du felstavat, herregud…) blir upprörd över att någon vänsterpartist (och varför är det så att det alltid är hyyypersmarta och rebelliska och revolutionära jag-har-såklart-rätt-vänsterpartister som ska komma med puckade kommentarer om allt som ens kan KOPPLAS till förtryck?) vill bråka över högtiden.
Det säger väl sig självt att Lindqvist, historiker som han är, tycker om högtider med starka historiska sammanband? Om det nu är så fruktansvärt farligt med en högtid som firar Jean Bernadottes klivande mot den svenska tronen (och han var för övrigt en mycket stor man i mina ögon som vi har att tacka för mycket) så borde vi ju inte heller ha någon nationaldag! Gustav Vasa var trots allt en tyrann som dödade massor med svenskar!
När vi ändå håller på så borde vi ju inte heller fira Jul, för religion är ju en grundläggande spricka i gemenskapskänslan i vissa länder som skapat stora krig. Inte någon av de andra högtiderna heller för den delen!
Allt detta tjatet om att Lindqvist blev arg är bara skitsnack. Att det vinklats av fjantiga wannaberevolutionärer är ju absurt, och nu försvarar jag Lindqvist eftersom han i sina äldre dagar inte ska behöva utstå dessa förföljelser.
Att kalla honom för rasist är bland det dummaste man kan göra då han upprepade gånger pekat på att Sverige under sin stormaktstid var ett multikulturellt samhälle och dessutom kommenterat i sin kolumn på Aftonbladet att svenskarna måste acceptera invandrare som svenskar.Jag hoppas verkligen att mindre folk gör bort sig med dumma kommentarer om Lindqvist i framtiden. För fan, när ni ändå håller på, ta och läs någon av hans böcker.
/Andreas Törnqvist
Men hade hade förstås rätt i att jag hade råkat stava Lindqvist namn fel (jag hade till och med lyckats att stava det rätt tidigare i inlägget). Hedersutmärkelsen får Andreas för att han är både mycket arg och har mycket fel, det är en oslagbar humorkombination.
För det andra, de inlägg som jag själv är mest nöjd med under året. Jag har förstås inte orkat läsa igenom alla inlägg, men min kommentar till Lars Berges krönika om Ullared är ett som jag kommer att tänka på. Och den där om pedofiler på internet, som fick en del uppmärksamhet och som fortfarande drar en och annan besökare.
Så, nog med narcissism för i år dag.
I wish that, just once, some terrorist would try something that you can only foil by upgrading the passengers to first class and giving them free drinks.
Jag kunde haft en lång utläggning om att det som brukar kallas för avsaknad av moral lika väl kan benämnas annorlunda moral, och jämföra med påståendet att Teknikmagasinet är humorlösa. Men det hade varit alldeles för tråkigt.
Nu skall jag ut på lagret och slita åt mig ett lämpligt vapen att straffa vår inköpschef med.
Jag försöker hitta en lista över människor som ringt i New York-börsens klocka, den som markerar att handeln startas. Snabb googling ger inte mycket. Vet att Göran Persson gjorde det en gång, och att han nu har blivit efterföljd av Darth Vader och ett gäng storm troopers.
Uppenbarligen är det någon på Lucasfilm som har humor (trots den där idiotiske figuren med de långa öronen, vad han nu hette).
[via HuffPo]
Jag börjar misstänka att Chris Dillow är ett litet geni, idag går han igenom några Cognitive biases in popular songs
I was at the gym the other day – this finely chiselled physique doesn’t come naturally – and Alexandra Burke came on the TV, singing “The bad boys are always catching my eye.”
Well of course they are. Bad boys hang around on street corners and in malls where you can see them. Good boys on the other hand are working or studying and so are in offices and libraries where they’ll not catch your eye.
This is a sampling bias. It’s an elementary cognitive error.
But this is just the tip of the iceberg.
