Krisåtgärderna innebar ett nödvändigt ingrepp i den fria marknadsekonomin för att slå vakt om jobben och tillväxten. Samtidigt är jag som kristdemokrat övertygad om att statliga ingrepp i längden är skadliga för den ekonomiska utvecklingen. Därför måste det vara en prioriterad fråga att avveckla stödåtgärderna och släppa fram sunda marknadskrafter så att de åter kan bidra till tillväxt och välfärd.

Om Odell, som kristdemokrat, är trovärdig är en annan sak. Som Mattias Svensson skrev i Neo förra året så verkar de vara mer intresserade av att bli av med stämpeln som förbudsparti än att avskaffa förbuden.

I alla fall, de förslag som anslås på anslagstavlan är en blandning av sådant som är helt okej och ganska ointressant. En sparandeform med full rösträtt låter bättre för ägandestyrningen än det institutionella ägandet, men jag undrar om det verkligen gör så mycket i verkligheten. Obligatorisk flytträtt tror jag däremot lite mer på, det kommer att sätta mer press på förvaltarna. Brummer & Partners lät genomföra en opinionsundersökning förra året [pdf], och 93% av de tillfrågade ville ha lagstadgad flytträtt. Fast det mest spännande, men möjligtvis ändå inte så överraskande, var kanske att ”55 procent av alla tillfrågade tror att det idag råder full flytträtt”.

~

Andreas Hatzigeorgiou nämndes här i höstas, då hans artikel om invandring och utrikeshandel också blev en debattartikel i Svenska Dagbladet. En liknande studie, om Spanien, redovisades förra veckan på VOX:

Immigration is increasingly recognised by economists as a key factor in promoting trade. This column presents evidence from Spain suggesting that doubling the number of immigrants leads to a 10% increase in exports to their country of origin. The effect is even bigger for countries which are culturally different. This is an important and rarely considered benefit from immigration.

~

Chris Blattman tipsar om en artikel [pdf] som sak publiceras i American Economic Review senare i år.

First, higher temperatures in poor countries lead to large, negative impacts on the growth of their exports. Depending on the dataset and specification, we find that a poor country being 1 degree Celsius warmer in a given year reduces the growth of that country’s exports by between 2.0 and 5.7 percentage points. We find no effect on rich countries.

[...]

Second, we examine the industrial breakdown of the impacts of temperature. We find substantial loci of negative impacts on agricultural exports and light manufacturing exports, with little apparent effects on heavy industry or raw materials production. While the negative impact on agricultural exports is consistent with the primary thrust of the climate-economy literature, the negative impact on manufacturing may be more surprising. It is, however, consistent with a long-standing literature emphasizing that factory workers are less productive when it is hot…

[...]

[T]he impact on exports suggests that – even though we estimate no direct impacts of higher temperatures on rich countries – rich countries may nonetheless be affected since their imports will decline. Climate change may therefore decrease welfare in rich countries not by affecting production directly, but by raising prices and reducing quantities of goods imported from poorer countries.

Kvinnor är överrepresenterade bland fattiga lantbrukare i utvecklingsländer, och de har stora svårigheter att ta sig ur fattigdomen. I en ny avhandling i sociologi vid Stockholms universitet undersöks hur könsstrukturer påverkar lokala marknader och formar sociala gemenskaper på den etiopiska landsbygden samt hur kvinnorna balanserar sina möjligheter att tjäna sitt levebröd mellan dessa marknader och gemenskaper.

Avhandlingen, som bygger på fältarbete i Etiopien, visar att kvinnors möjlighet att få del av värdefulla tillgångar är begränsad och att vid uppdelning av ansvar i hushållet ges de minst inkomstbringande uppgifterna till kvinnorna. Det finns också restriktioner i kvinnors rörlighet som hindrar deras tillgång till viktiga delar av marknaden och till sociala gemenskaper.

- Därför är handeln ett viktigt levebröd för kvinnor, den utmanar deras isolering och ökar valen och arenorna där de kan verka, säger Åsa Torkelsson vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Det finns en stark koppling mellan hur pass täta sociala nätverk man har och ens möjligheter att skaffa tillgångar, speciellt för kvinnorna.

- Könsstrukturerna tillåter män att dra fördel av sina resurser mer effektivt än kvinnor. Men kvinnor kan skapa utrymme och makt åt sig själva genom att leda lokala organisationer och bli aktiva handlare, säger Åsa Torkelsson och fortsätter:

- Framtida försök att stärka lokala marknader och institutioner måste därför ta hänsyn till att kvinnor och män möter olika hinder och möjligheter.

Här kan man följa resan på kartan.