Sänd mina rötter regn

Johnny Munkhammar har en debattartikel på Politikerbloggen där han skriver om en annonskampanj från Systembolaget. Jag har inte själv sett kampanjen, men enligt Johnny så är budskapet

1600 fler dödsfall per år, 14 000 fler fall av misshandel och 16 miljoner fler sjukdagar. Detta skulle vara några följder av att avskaffa Systembolagets försäljningsmonopol på alkohol, enligt Systembolagets egna annonskampanjer. Konsumtionen av alkohol skulle öka med 30 procent, påstår de, vilket åskådliggörs i filmer på Internet. Där visas stökiga hem med tomma vinflaskor på golvet, skumma butiker fyllda av ungdomar och starksprit, samt tomma arbetsplatser.

dessutom

Monopolet lägger stora summor på att försvara sitt monopol. Men har de rätt? Kan de veta, eller åtminstone ha goda skäl att tro, att konsekvenserna skulle bli så negativa? Deras enda källa till påståendena är vad de kallar en ”internationell forskargrupp” som har tagit fram en rapport på uppdrag av Folkhälsoinstitutet”. Den centrala delen i denna rapport är vad som kallas en forskningsgenomgång av amerikanerna Harold Holder och Alexander Wagenaar.

Men det är ingen forskningsgenomgång. Det är en insändare av Holder och Wagenaar, som är ett inlägg i en intensiv debatt om effekten av regleringar på alkoholkonsumtion. Med andra ord har Folkhälsoinstitutet valt ut ett av lägren i en intensiv debatt och valt att bygga slutsatserna på uppfattningarna i enbart detta läger. Och rapporten bygger sin slutsats på en insändare. Hur kan det bli så? Jo, Folkhälsoinstitutet har låtit insändarskribenten Harold Holder själv vara redaktör för rapporten.

Siffrorna som redovisas känner jag igen, eftersom jag kommenterade en rapport som gavs ut av Folkhälsoinstitutet efter det att SVT nämnt den på text-tv. Jag vet inte om det är den rapporten som Johnny syftar på, den här artikeln som han benämner insändare refereras det till och det är ett publicerat brev till redaktören för Journal of Studies on Alcohol där budskapet av titeln att döma verkar vara att deras egna forskning bekräftats av andra. Men jag skulle nog inte hålla med om att den har en central del i rapporten.

Min uppfattning av rapporten för två år sedan var att det var några antaganden som kanske inte var helt lyckade. I scenariot där monopolet ersattes med specialbutiker antog man att öppettiderna skulle öka med 10 timmar per vecka, men det är inte uppenbart hur det skulle gå till i praktiken. De räknade också med ökad reklam, trots att det inte nödvändigtvis har med monopolet att göra. Radioreklam nämns, och har jag inte missat något så är radioreklam för alkohol fortfarande förbjudet. I vilket fall som helst så spekulerar rapporten kring kommande lagstiftning på reklamområdet, och kommer efter det fram till en tänkt ökning av alkoholförsäljningen.

Scenarion, som sagt. För rapporten tar upp två, dels där man säljer alkohol i specialbutiker och dels försäljningen sker i matbutiker. De resultat som redovisades av SVT och som Systembolaget uppenbarligen använder i sin kampanj gäller matbutikerna. Vilket kanske inte är så förvånansvärt, eftersom det är worst case scenario (eller best case, det beror på perspektivet). Hade man i stället valt att redovisa siffrorna för specialbutiker så hade de minskat med ungefär 55 procent; 700 dödsfall, 6 700 misshandelsfall och 7 300 000 sjukskrivningsdagar.

Vilket scenario som är mest realistiskt går ju att fundera över. Jag kommenterade en gång en debattartikel av några andra monopolkramande monopolister, det dåvarande Apotekets företrädare. De jämförde med en situation som inte alls var särskilt realistisk om man såg till hur omregleringar i Sverige gått till tidigare (och det visade sig att jag fick hyfsat rätt om Apoteket). Omregleringen av Apoteket är faktiskt en ganska bra utgångspunkt där receptfria läkemedel får säljas lite varstans men där de receptbelagda fortfarande ska säljas i specialbutiker. Exakt vad som på alkoholmarknaden motsvarar den uppdelningen är väl inte självklart, man skulle kunna tänka sig att dra gränsen där den redan finns idag (mellanöl) och i stort sett enbart konkurrensutsätta Systembolaget. Poängen är att det inte är särskilt sannolikt att en omreglering av alkoholmarknaden skulle innebära ett scenario där alkohol hur som helst skulle kunna säljas i matbutiker. Om det är något problem med Systembolagets annonskampanj så tycks det vara just det.

Offsetting Behaviour:

I urge you to use more caution in the use of such statistics. After all, shonky-figure-related harm costs the country more than $5 fiffillion per month.

Relaterat:
Tycker du att graven är för djup

Jag funderade på om jag skulle göra en lite knepigare fråga angående den här insändaren som publicerades i lokaltidningen idag. T.ex. att utelämna några ord så att ni fick gissa vilken fråga det handlade om. Men jag hoppar över det, blir nog för lätt i vilket fall som helst. I stället får ni gissa på partitillhörigheten hos den som skrivit det. Svaret är inte särskilt överraskande egentligen. Den som är lat kan för övrigt googla, upptäckte jag.

Nu behöver alla socialt ansvarskännande krafter förenas i kampen för att stoppa alkohollobbyns och jordbruksminister Eskil Erlandssons (C) önskan, innan det blir regeringsförslag, att nu försöka återalkoholisera den svenska landsbygden som ett opportunistiskt projekt för landsbygdsutveckling.

Gårdsanknuten alkoholproduktion med åtföljande vidlyftig konsumtion var en tid svensk landsbygds främsta utvecklingsfiende och stod då för dess i särklass största människoförslavning som vi kanske någonsin upplevt. Då var det väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och delvis arbetarrörelsen som var för sig och i bland tillsammans tog upp kampen för människovärde och upprensning av det dåvarande svenska alkoholträsket.

Beklagligt att det finns rikspolitiker och tydligen även regeringsledamöter som är så socialt omedvetna att de likställer gårdsbaserad alkoholförsäljning med gårdsbaserad frukt- och grönsaksförsäljning. Logiken är högst märklig när vissa av dessa politiker i nästa andetag påstår att de trots allt inser de problem alkoholen kan ge och därför skall samhället arbeta aktivt för att förebygga detta. Samhället skall enligt dessa högst tvivelaktiga idéer både öppna upp alkoholkranarna för fritt flöde och efter konsumtionen städa upp dess resultat och konsekvenser. Det är också ett yrvaket sätt att hantera och prioritera vårt gemensamma samhälles begränsade skatteresurser.

En socialt ansvarsmedveten alkoholpolitik skall grunda sig på sociala och medicinska skäl och kan aldrig bli en fråga som avgörs genom överväganden inom ramen för aktuell jordbrukspolitik och/eller landsbygdsutveckling. En restriktiv alkoholpolitik krävs för att begränsa människors alkoholskador och då är det viktigt att svenska politiker i allmänhet och regeringen i synnerhet inser detta och inte indirekt saboterar Systembolagets fortsatta möjligheter att i ett EU-perspektiv kunna fungera med en reglerad form av alkoholförsäljning. Då hjälper varken alkohollobbyns eller jordbruksministerns argumentförsök med hänvisningar till eller förklaringsmodeller av högst tvivelaktiga finländska alkoholpolitiska experiment.

På radion idag var det ett inslag om barnomorskor som propagerar för nolltolerans när det gäller alkohol under graviditeten, trots att forskningen inte har kunnat visa att det är skadligt så länge konsumtionen är måttlig.

I Sveriges Radios enkät där 500 barnmorskor och sköterskor från hela landet svarat, så struntar 8 av 10 i det här och rekommenderar ingen alkohol alls till ammande mammor. Många är också upprörda över livsmedelsverkets uppmjukade rekommendationer.

Ett argument som många barnmorskor använder i vår enkät är att föräldrarna inte bör vara påverkade när de har hand om en liten bebis. Det är alltså föräldrarnas beteende, både mamma och pappa, som barnmorskorna relaterar till, och inte i hur bebisen påverkas av alkohol.

I ett senare inslag frågade de ett par landstingspolitiker från Jönköpings län om vad de tyckte om att barnmorskorna inte följde forskningen i frågan:

Kristdemokratiska landstingsrådet Lisbeth Rydefjärd tycker barnmorskorna gör rätt och även moderata landstingsrådet Per-Anders Johansson har i dag inga invändningar.

Ja, det gäller väl att fråga rätt politiker, antar jag. Peranders Johansson åsikter i alkoholfrågor känner jag inte till närmare (men det kan nämnas att han är emot fria sprutbyten), men Lisbeth Rydefjärd är mig mer bekant. Det första man får veta när man besöker hennes sida är att hon vill ”arbeta för ett tolerant Europa utan droger”, och att hon älskar drogen kaffe. Lite mer specifikt:

Ingången till brottslighet går ofta genom missbruk av alkohol och droger. Här vill jag var med och påverka. Alkoholens skadeverkningar måste lyftas som en folkhälsofråga och inte som idag behandlas som en jordbruksfråga med allt ekonomiskt stöd som det innebär. Kristdemokraterna är säkert inte kända som skattehöjarnas parti, men här måste vi verka för att inom EU höja minimiskatter för alkohol, skärpa reklamreglerna och promillegränserna i trafiken.

Och hos Drugnews, där hon för övrigt också klagar på att en rumänsk politiker ”såg vinet som en del av vardagskulturen”:

Rydefjärds arbetsgrupp ska presentera en färdig rapport till AER:s möte i oktober, men innan dess ska någon form av delförslag presenteras för EU-kommissionen. Förutom alkohol och trafik räknar Lisbeth Rydefjärd med att förslaget kommer att handla om hur barn ska kunna få en uppväxt fri från alkohol och även om problematiken kring alkohol och kvinnomisshandel. [min anm.]

Det är alltså ingen överraskning att kristdemokraten Lisbeth Rydefjärd kör på den moralistiska och inte den vetenskapliga linjen i den här frågan.

Uppdatering:
Göran Hägglund också, förstås.

Mattias Svensson i Voltaire om svensk alkoholpolitik:

Det finns de som drömmer sig tillbaka. I en DN-artikel (071203) om Systembolagets juldilemma möter vi Börje Olsson – föreståndare på Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Han beklagar att Systembolaget inte längre fungerar som på 1980-talet: ”Då hade de tänkt att ’det är bäst att vi har litet extra stängt i stället om folk vill dricka så mycket’.” Chefen för Statens folkhälsoinstitut, Gunnar Ågren, vill ännu längre tillbaka. Våren 2002 kräver han att motboken återinförs.

Kanske hade de inte ens behövt drömma sig tillbaka om nu inte en av de köande där i Karlskrona varit folkpartiets starke man. Hänsyn till befolkningen, särskilt den drickande delen av befolkningen, betraktas av alkoholpolitikens försvarare som uttryck för både ytlighet och bristande socialt ansvar. Annorlunda är det när kritiken kommer från en funktionär i det folkparti som närmast genom en statskupp grep makten över alkoholen och skapande en byråkrati som med järnhand styrt folkets drickande under större delen av 1900-talet. En byråkrati som även om den tappat mycket av sitt grepp ännu lever kvar.

Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till den här nyheten att smuggelspriten har minskat i omfattning. Å ena sidan är inte konsumtionen så stor, sett till den totala konsumtionen av alkohol.

Å andra sidan är det positivt om folk dricker mindre av Zaranoff, Statesman och andra rävgifter, de här gossarna är verkligen inget föredöme.

Trots att jag inte själv kan tänka mig att jobba för Svenska kyrkan – religioner är inte riktigt min grej – så kan jag inte säga att jag förstått varför de kräver att de som arbetar där ”delar Svenska kyrkans tro och värderingar och är medlem.” Även i sådana fall då det inte känns särskilt relevant. Jag vet inte vad de tror att en ateistisk personalhandläggare skulle hitta på, eller handlar det om att prästerskapet inte klarar av att omge sig av människor som inte är troende?

I vilket fall som helst så verkar en gren av den återstående statsreligionen – alkoholpolitiken och dess företrädare – luta åt samma håll.

Vill du jobba i kassan på Systembolaget i sommar måste du svara på ett frågeformulär. Formuläret är interaktivt och besvaras på nätet. Som svarsalternativ finns antingen ”ja” eller ”nej”.

Bland annat undrar statliga Systembolaget om man har arbetslivserfarenhet inom detaljhandeln, restaurangbranschen eller inom hemtjänsten. Och så undrar de om man har dokumenterad kunskap inom mat och dryck.

Men måhända lite mer förvånande är följande fråga: ”Anser du att systembolagets monopol på försäljning av alkohol skall finnas kvar i Sverige?” Som svarande måste man alltså ta ställning till det statliga monopolet och det finns ingen möjlighet att svara ”vet ej”.

Systembolagets personalchef Karin Furevik medger att man ställer frågan, men tycker att den är relevant, för personer som vill jobba i kassan på Systembolaget.

- För att jobba hos Systembolaget måste man tro på vår uppgift. Bara att sitta i kassan på systembolaget innebär att man måste hantera alla möjliga typer av frågor, såsom neka personer att köpa alkohol för att de är berusade, kräva legitimation och neka försäljning om man misstänker langning. Allt detta är svårt om man inte tror på vår uppgift.

Exakt, för anledningen till att man ifrågasätter alkoholmonopolet är ju att minderåriga ska få det enklare att få tag på sprit. Jag tror Systembolaget tar sig självt på för stort allvar, det är också en anledning till att avskaffa monopolet.