Category Archives: Politik

ungdom

Förnyelse på fritidsgårdar

På senare tid har jag fått större förståelse över vad digital signage är för något. Det har blivit något enormt stort och något som påverkar oss dagligen. Det går att använda sig av denna tekniska utveckling i alla möjliga sammanhang, och precis detta händer nu i dagens samhälle.

Vad är digital signage?

Väldigt kort ska jag beskriva vad detta är för något, så att ni kan hänga med i mitt resonemang framöver. Digital signage är kommunikation mellan digitala skärmar. Vi snackar inte om maskiner som pratar med varandra, utan om människor som styr vad som visas på skärmar genom en annan skärm. Exempelvis reklamen i mataffären. Är det soligt ute kan de välja att visa reklam för grillkol, men är det regnigt så är det mer värt att visa reklam för paraplyn.

Ungdomar behöver fritidsaktiviteter

Går detta att använda av städer som har problem med att ungdomar inte aktiverar sig? Absolut. Många mindre och större städer har stora problem med att få ungdomar att samlas på bra platser och få dem att hitta på bra saker. Men faktum är att det många gånger inte är ungdomarnas fel, oftast är det inte det. Om det inte är intressant att komma till en fritidsgård eller intressant att vara med i de aktiviteter som fritidsgården genomför så får man ändra på fritidsgården och dess aktiviteter.

Meddela nyheterna genom digital signage

När förändringen väl är gjord kan ni använda er av digital signage för att meddela detta till stadens ungdomar. Er nystart kan snabbt nå ut genom skärmar. Det gäller att vara modern och föränderlig när man arbetar med yngre generationer. Detta kan naturligtvis vara svårt, men trots det nödvändigt. Om ni vill nå ut till ungdomar så är det inte klokt att sätta upp affischer. Att använda sig av digital signage är i enlighet med tiden.

Demonstrationer i Hongkong

Demonstrationer i Hongkong

För att förstå demonstrationerna i Hongkong behöver man ha lite koll på Hongkongs historia. Hongkong är inte en del av Kinas fastland, inte heller lika mycket kinesiskt som Peking. 1977 lämnade Storbritannien över suveräniteten över Hongkong till Kina samtidigt som en grundlag skrevs under att Hongkong ska få välja sin egen regeringschef. Detta låter bättre än det är, i själva verket väljs kandidaterna till posten ut av en kommitté helt och fullt lojal med Peking. Detta betyder att enbart kandidater godkända av Peking kan väljas.

Fram till 2000-talet var mycket som det hade utlovats Hongkong. Som enpartistat skulle de få vara självständiga till den del överenskommelsen var. Men sedan började saker och ting förändras. Kinesiska företeelser så som korruption, förminskad yttrandefrihet och andra liknande företeelser började verka i Hongkong. Censur och försiktighet i tidningar har blivit vanligare. Peking har krävt att historieböcker ska formas på ett sätt som framhäver den nationalistiska kinesiska synen mer.

I Peking befinner sig det ledande kommunistpartiet och vet inte hur de ska hantera situationen. Många menar på att paramilitära polisstyrkor mycket enkelt kan skingra demonstranterna. Att ta i med hårdhandskarna är något Kina har god erfarenhet av i historien. Att böja sig för demonstranternas krav skulle visa på en skörhet och bjuda in till framtida demonstrationer vilket man till högsta grad vill undvika.

Demonstranterna i Hongkong demonstrerar för deras rätt att välja regeringschef helt själva, de kräver den nuvarande, och Peking-trogna, regeringschefens avgång, för sina friheter som på senare år blivit mer och mer kränkta och för en mer demokratiskt lagd politik.

Demonstrationerna är i skrivande stund i full gång och utgången är oviss. Tiotusentals människor demonstrerar på Hongkongs gator med paraplyer, vilket har givit demonstrationen dess namn ”The Umbrella Revolution”, Paraply-revolutionen.

Skottland och Storbrittaniens flaggor

Skottland förblir brittiskt

Det har inte bara varit riksdagsval i Sverige den senaste tiden. Skottland har också röstat för självständighet. Landet har varit splittrat i frågan som är ytterst känslig. Alla opinionsundersökningar som gjorts de senaste veckorna har visat nästintill 50/50 på röster ja och nej. Valdeltagandet har varit otroligt högt, närmare 90 %. Det har varit relativt hårda debatter och människor har tagit frågan personligt.

Men nu har det alltså avgjorts. Nej-sidan vann med cirka 55 % vilket betyder att Skottland förblir brittiskt och frågan är om detta kanske var sista chansen för Skottland att bryta sig loss. Medan det råder delade meningar i landet om utgången var god är de flesta ledare i världen glada över resultatet. Allt ifrån Obama till Cameron har vädjat det skotska folket att rösta nej. Många saker hade kunnat påverkas; ekonomin i Europa, Nato-samarbete och framförallt hade ett självständigt Skottland kunnat påverka andra folk att vilja bryta sig loss från sitt land. Katalonien i Spanien är ett sådant exempel.

Nu blev det alltså inte så, utan ingenting har förändrats. Cameron lovar mer makt åt Skottland i brittiska frågor, det är väl det enda. Men i det stora hela är det inget man direkt jublar åt som ja-röstare.

Valet 2014 - Resultat

Valet 2014

Valet 2014

Nu är riksdagsvalet slut och resultatet blev enligt bilden.

Frågan är nu hur fortsättningen blir. Det är mycket oklart hur saker och ting kommer att bli. Kommer Stefan Löfven bli statsminister? Kommer han lyckas skapa en regering? Vilka kommer ingå i den? Kommer Sverigedemokraterna att få mycket mer makt än tidigare? Vad är detta med nyval som det viskas om? Frågorna är många. Svaren ofta otydliga. Vi ska försöka göra saker och ting lite klarare här.

Det som ingen kan ha missat är att Socialdemokraterna (S) tillsammans med Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (VP) vann valet över Alliansen. Inte heller kan man ha missat Sverigedemokraternas (SD) stora ökning. De här partierna var glada medan Alliansen var ledsna.

Det första som hände efter valet var att S:s partiledare Stefan Löfven berättade för alla att MP och S skulle samarbeta och skapa en regering. Han berättade också för VP:s partiledare Jonas Sjöstedt att VP inte kommer att vara med i regeringsbildandet. I och med detta är Alliansen större än MP och S vilket gör att ett regeringsbildande enbart med dem borde vara uteslutet. Det finns dock någonting som kallas ”stödparti”. Det går att förklara enkelt med att partiet i fråga rösta med regeringen i frågor, utan att vara med i själva regeringen. Man kan givetvis då ställa krav för att regeringen ska få ens röst. Frågan är om VP är intresserade av detta. Stefan Löfven manar dock på Centerpartiet (C) och Folkpartiet (FP) om att samarbeta med honom, genom att vara just ett så kallat stödparti. I detta nu har C och FP flera gånger uteslutit ett sådant samarbete.
Alternativen är dock få för Löfven och S. De behöver samarbeta med någon för att kunna ha en fungerande regering. SD har de, precis som alla andra partier i riksdagen, uteslutit samarbete med. SD med sina nästan 13 % kan för övrigt göra stor skada om de så önskar. Och det är här som pratet om nyval, eller extraval som det egentligen heter, kommer fram. Det är nämligen så att något av det första som Löfven ska göra är att presentera en budget. Denna budget ska sedan riksdagen rösta om. Man kan rösta för, mot eller lägga ned sina röster. Det är dock inte enbart S + MP som kommer presentera en budget, utan det kan vilket parti i riksdagen som vill det göra. Alliansen kommer att släppa en budget exempelvis, SD likaså. Man röstar för, mot eller lägger ned sina röster på alla förslag som kommer upp. SD förstår att deras förslag kommer bli nedröstat. Om de sedan väljer att rösta för Alliansens budget kommer den budgeten att ha mer för-röster än budgeten S + MP presenteras. På det viset skapas troligtvis ett nyval.

Det är mycket som är oklart ännu. Och ordet ”ansvar” slängs hej vilt från parti till parti. VP tycker det är oansvarigt av S att utesluta dem ur regeringsbildandet, S uppmanar C och FP att ta ansvar och se bortom blockpolitiken så att SD inte får någon makt, Alliansen tycker Ss + MPs krav på samarbete är oansvarigt eftersom de sagt att samarbete är uteslutet sedan valkampanjen startade och SD tycker att hela riksdagen, alla tidningar i Sverige samt de 87 % som inte rösta på dem är oansvariga.

Hur det blir återstår att se.

eu-valet-land

Därför ska du rösta i EU-valet

EU-valet betyder ofta ett lågt valdeltagande. Så har det varit vid tidigare val och så förväntas årets val också att bli. Men varför är det så? Och vad bör göras för att få till en förändring? Några menar på att det inte alls är konstigt att det ser ut som det gör medan andra tycker att det är märkligt att inte fler röstar.

Många tror att det som sker i EU-parlamentet knappast kan spela någon större roll för oss här i Sverige, speciellt inte för dem som bor på landsbygden. Det känns så långt bort och så avlägset. Men bortsett från rent geografiskt så är helt felaktigt. Ungefär 50 % av alla beslut som tas i varje kommun i Sverige är till följd av ett beslut som redan har tagits i EU-parlamentet. Det är stora siffror och tydligen är det inte många som känner till dem. Vad som beslutas i EU-parlamentet har alltså stor inverkan på vad som gäller i större men också mindre kommuner i Sverige.

Som vi tidigare skrivit om är det många som känner sig osäkra på hur de ska rösta och därför väljer att avstå. Man är helt enkelt inte tillräckligt informerad hur saker och ting beslutas i EU-parlamentet, vad för slags frågor som de olika partierna arbetar med och vad de själva tycker i stora frågor som angår hela Europa. Detta är givetvis inte alltid så lätt att veta, speciellt inte om man är politiskt intresserad endast var fjärde år, under riksdagsvalet, som så många är.

Det finns alltså anledningar till att valdeltagandet är så lågt som det ändå är. Enligt många är detta pinsamt. ”Var och en borde ta sitt ansvar och rösta, det är en plikt och skyldighet som demokratin är uppbyggd på.” Och javisst, hade ingen röstat så hade det inte sett bra ut. Men ska man verkligen rösta om man inte vet alls på vilket parti?

Gör ett test på internet, exempelvis SVTs valkompass. Tänk över dina viktigaste ståndpunkter och hitta dem som tycker lika. Läs på lite om partiernas frågor de drar i hårdast i EU. Eller rösta på de du tänkt rösta på i riksdagsvalet i höst.

Bara du röstar. För om du inte röstar så får andra partier som du kanske definitivt inte sympatiserar med ännu mer makt i EU.