Archive for the ‘Vetenskap’ Category

Man vet att man bor i bibelbältet…

torsdag, februari 18th, 2010

…när det dyker upp lustigheter med religiös vinkel i lokalnyheterna. Fast oftast som insändare i tidningen. Idag är en människa som ifrågasätter varför skolan lär ut evolutionsteorin. Alltså inte som på annat håll att det anses att biologilektionerna ska kompletteras (eller var det kompliceras?) med skapelseberättelsen, utan att evolutionsteorin ska tas bort helt och hållet.

Och så argumenteras på det gamla vanliga viset, olika personer citeras. Personer som antingen är irrelevanta (en som sysslar med atomenergi, en journalist/filosof), hänvisar till sannolikhet eller som tas ur sitt sammanhang. Det sistämnda är extra lustigt, eftersom det Darwin-citat som används brukar användas som exempel på quote mining.

Fast allra bäst var avslutningen:

Man övergår plötsligt till teorier och lösa påståenden utan grund som kan liknas vid en blind religiös tro. Låt mig citera en enda bibelvers, romarbrevet 1:20. Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Jag börjar tro att jag fallit för Poe’s Law, att det är en humorist som varit framme igen.

Två saker

måndag, december 7th, 2009

Johan Ingerö skrev häromdagen om ledarsidor och ansåg att i framtiden så är det frågorna som är det viktiga, inte åsikterna. Här ville han lyfta fram Svenska Dagbladet, med den relativt nyanställda trion Gudmundson, Rayman och Wennström, och skriver att ”det är modet inför framtidens snåriga frågor som gör SvD-ledarna intressanta”.

Här vill jag framhålla en annan trio som också befolkar SvD, dels den dynamiska duon Roland Skytte och dels Elise Claesson. Men där handlar det allt som oftast om 50-talets snåriga frågor.

~

Kjell Aleklett skriver på DN Debatt utifrån ett peak oil-perspektiv om de klimatscenarier som IPCC använder.

År 2000 publicerade FN:s klimatpanel IPCC 40 olika framtidsscenarier där utsläpp från olja, naturgas och kol specificerades. Under de senaste nio åren har dessa scenarier varit ledstjärnan för världens klimatforskare och IPCC motiverar varför de skall följa dem: ”Utsläppsscenarierna är en beskrivning av möjliga snarare än önskvärda framtidsscenarier. De representerar relevanta, rimliga, alternativa framtider.” Trots att utsläpp från fossila bränslen varierar stort ansåg man att alla scenarier var lika sannolika.

[...]

Vi kan nu visa att de allra flesta scenarier är osannolika och framför allt är de som man brukar kalla Business as usual helt orealistiska.[...]

Slutsatsen blir att den kolanvändning som IPCC rekommenderat klimatforskare att utgå från när man beräknar framtidens skräckscenarier är orealistisk. Frågan är varför dessa gigantiska utsläpp över huvud taget finns med bland möjliga scenarier. IPCC har ett stort ansvar för att tusentals klimatforskare runt om i världen ägnat år av forskning till att beräkna temperatur­ökningar för scenarier som är helt orealistiska. Konsekvensen är att mycket stora forskningsresurser slösas bort till ringa gagn för någon.

Jag har nämnt de där scenarierna här, här och här. Men framför allt är det denna sida jag går till när jag undrar över klimatscenarierna.

Här bör det väl kanske påpekas att business as usual är det scenario som är det mest pessimistiska. Så personligen tycker jag att det är något av ett weak man-argument. I vilken fall som helst så har Manicore en poäng i sin kommentar att det nog är relevant ändå.

A first conclusion that can be drawn from all this is that none of the scenarios corresponds to a world where halting as quickly as possible human induced climate change is at the forefront of any public policy. It is also essential to note that none of these scenarios envisions a brutal breaking down in the current trends (caused by a nuclear war, a massive outbreak, etc), by nature difficult to predict ! These scenarios represent only various exercices of trend extension, with a couple of elementary parameters adjusted a little lower or a little higher. Some will criticize this way to proceed, but as the future is by nature hypothetical, there is hardly a spare possibility. The most important thing is to know precisely ”what’s in the box”, not to discuss wether the box is really among the most probable objects we will face.

A second conclusion is that many of these scenarios imply cumulated consumptions of fossil fuels for the 21st century that are, for some fuels, way above today’s proven reserves. But, on the opposite, there are not that many scenarios for which the cumulated consumption of all fossil fuels goes beyond the ultimate reverves (what is in the ground but that we are not sure to be able to tract one day).

As it cannot be excluded, today, that we might be able to exploit the methane hydrates in the future, or gasify deep coal seams, it is therefore difficult to rule out some scenarios on the sole basis that they are not compatible with today’s proven reserves.

Det sistnämnda stycket är intressant, inte minst eftersom de, jag vet inte om Aleklett är en av dem, som hänger sig åt peak oil har en tendens att ignorera att prissättningen av naturresurser i sig ger incitament till att dels hitta reserver och dels att ta fram alternativ.

Lästips

torsdag, december 3rd, 2009

Några saker

tisdag, december 1st, 2009

Anders R Olsson skriver i DN om medierapporteringen om våld.

Att muslimer ständigt förknippas med våld har medieforskare visat i otaliga studier. Problemet har debatterats på konferenser och seminarier i femton år. Mediechefer har i omgångar utövat självkritik. Nya riktlinjer har dragits upp. Lösningen har på senare år blivit dels att tydligare skilja mellan olika sorters muslimer: sunnimuslimer, shiamuslimer, moderata muslimer, islamister, militanta islamister, talibaner, al-Qaida-grupper och så vidare, dels att publicera den sorts förnuftiga analyser och långa reportage om människor i Västasien och Nordafrika som endast en bråkdel av mediekonsumenterna orkar eller hinner ta del av.

Därmed har man med gott samvete kunnat fortsätta att nyhetsrapportera om en värld i vilken muslimsk tro hör ihop med våld som Bill med Bull. Kristna, judar eller ateister däremot, definieras aldrig i religionstermer när de utövar våld.

När USA i strid med folkrätten ockuperar Afghanistan och Irak är det alltså inte afghaner eller irakier som gör motstånd utan muslimer. I nyhetsrapporterna om dessa krig finns inga människor som försvarar sitt oberoende eller sin kultur.

Intressant. Men jag skulle gärna vilja ha en hänvisning till någon eller några av de här otaliga studierna (jag har nog gnällt om det tidigare, när det i en debattartikel hänvisas till en studie så bör man nog nämna vilken det är). Min uppfattning är att det är minst lika ofta som det bara benämns som t.ex. en självmordsbombare än att attentatsmannen skulle vara muslim (det kan ju vara knepigt i efterhand att veta) så länge inte en viss grupp tar på sig dådet. Och i det sistnämnda fallet kan ju grupptillhörighet komma åtminstone implicit.

~

Jag har inte barn, och tänker inte heller skaffa. Så det är väl min allmänna oginhet som spelar in, när jag läser om sådant här så brukar jag alltid vilja veta lite mer från andra sidan.

Det började med att Emma fick en arbetspraktik via arbetsförmedlingen på en bondgård i Skåne, tanken var att om alla var nöjda så skulle praktiken övergå till en heltidsanställning.

– Jag var själaglad, jag berättade för alla att äntligen skulle jag få en anställning. Jag har mest haft korta vikariat tidigare.

Emma och hennes sambo hade inte planerat skaffa barn just då, men Emma blev gravid och fick missfall. Emma stannade hemma ett par dagar från jobbet, eftersom att hon mådde dåligt både fysiskt och psykiskt efter missfallet.

– Så då berättade jag för min arbetsgivare om missfallet, jag ville att han skulle veta varför jag inte kunde jobba just då.

Emma berättar att arbetsgivaren var väldigt förstående, till en början. Men ungefär en vecka efter att hon berättat om missfallet fick hon veta att det inte skulle bli någon anställning för hennes del.

– Han sa ju rakt ut att om ni planerar att skaffa barn inom de närmaste åren så vågar jag inte anställa dig.

Så, varför vågade han inte det? Det verkar ju inte som att anledningen är att han hatar både mammor och barn, utan att möjligtvis att det kanske kommer att påverka honom själv i hyfsat stor utsträckning. Då skulle ju det kunna vara relevant i sammanhanget. Det är inte någon nyhet att att vissa välfärdsstatliga inrättningar har en del icke avsedda konsekvenser.

~

Till sist, Jonas Vlachos undrar om man verkligen blir intelligent av att träna eller om det egentligen är tvärtom.

Lästips

söndag, november 29th, 2009

Dagens citat

onsdag, oktober 14th, 2009

När jag efter några om och men tog mig för att läsa Freakonomics – boken som blev en inte så liten succé – så blev jag lite besviken. Det var väl i och för sig intressanta anekdoter, och något sorts budskap om att verkligheten är knepig och inte alltid intuitiv är förstås viktig. Men det var inte alltid så lätt att se vad vi faktiskt kunde lära oss av boken, det kändes inte som det vi fick lära oss var alltför relevant. Jag förstår Kieran Healy som jag citerade igår.

Så jag kan inte säga att jag ser fram emot att läsa uppföljaren SuperFreakonomics. Än mindre efter att ha läst det här:

Diagnosis, in brief: (1) they write about stuff they clearly don’t understand (2) they pick a catchy reverse-common-wisdom nugget as a headliner without the having the slightest interest in whether it is true or not (mind you, plenty of more respectable folk do the same) (3) they pick an expert to talk to, but since they don’t have a clue about the subject they don’t know how to pick a good expert, or even understand what the expert says (4) there is a grain of sense in there, but so badly wrapped in trash it is nearly unfindable.

Ekonomipriset, nu med Larry David

tisdag, oktober 13th, 2009

Hos Weird Science har David Hylander ett inlägg om det senaste Curb Your Enthusiasm-avsnittet. Inlägget handlar om Larry Davids förmåga att anklaga folk för etikettbrott. Som när Christian Slater lastar på en massa kaviar på ett kex, och Larry säger åt honom att det faktiskt finns oskrivna regler som säger att så gör man inte.

Sedan trillar jag över ett inlägg hos Cheap Talk där det påpekas att kaviar-scenen är en bra sammanfattning av Elinor Ostroms ekonomipris. Video finns hos EatMeDaily. Se också Peter Martin, eller varför inte när Ostrom själv förklarar (från Stockholm Whiteboard Seminars)

För övrigt har Vernon Smith, som vann ekonomipriset 2002, skrivit en artike om att No one should now say ”Elinor who?”

Lästips

onsdag, oktober 7th, 2009

Lästips

söndag, september 27th, 2009

Lästips

måndag, augusti 31st, 2009

Den där nätgrejen verkar funka

torsdag, mars 19th, 2009

Strax efter det att jag hittade Google Flu Trends – Google kollar alltså influensarelaterade sökningar för att få fram en trend – och tänkte ”smart!”, så fick jag reda på att Smittskyddsinstitutet gör samma sak.

Muskelvärk, influensa och feber. Alla är de sökord från sajten Vårdguiden som Smittskyddsinstitutet använder för att kartlägga influensans utspridning i landet.

Twittrandet underlättar informationsspridning vid mer särskilda händelser, inte bara kring dokusåpan som kallas Melodifestivalen utan också vid terrordåden i Mumbai och kraschlandningen på Hudson river.

Och varför inte också miljöproblem?

Möjligheten att tidigt upptäcka hotande ekosystemkriser är idag mycket begränsad på grund av bristfällig miljöövervakning i världen. I det senaste numret av Frontiers in Ecology and the Environment, har forskarna Victor Galaz, Beatrice Crona, Örjan Bodin, Magnus Nyström, Per Olsson, alla från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och Tim Daw från the School of International Development at University of East Anglia, gjort den första bedömningen någonsin av möjligheterna att på Internet upptäcka ekosystem som befinner sig i farozonen att genomgå snabba ogynnsamma förändringar.

E-postnätverk möjliggjorde övervakning av korallblekning

- Informations- och kommunikationsteknologi revolutionerar tillgången på information. Detta har vi märkt inte minst genom verktyg som bloggar, Facebook, YouTube och Twitter. Via systematisk datainsamling på Internet kan vi också tidigt upptäcka hotande förluster av livsnödvändiga ekosystemtjänster, säger Victor Galaz.

Under 1997-98 steg temperaturen i haven ovanligt mycket vilket ledde till en globalt utbredd massblekning av koraller. Fältobservationer från när och fjärran utbyttes omgående via e-post, vilket visar på hur kommunikationsteknologi kan möjliggöra snabba utvärderingar av uppträdande hot, baserat på information från nya källor. I deras artikel, ”Can Web Crawlers Revolutionize Ecological Monitoring?”, utforskar artikelförfattarna den ännu outnyttjade potential som finns i användandet av webbspindlar, dvs skräddarsydda mjukvaruprogram som metodiskt söker av Internet i jakt på information.

Här är deras blogg, än så länge bara ett inlägg men förhoppningsvis så kommer de igång ordentligt.

Dagens citat

onsdag, mars 18th, 2009

Peter Klein om en hyfsat berömd doktorsavhandling:

There is no discussion of social-science applications — in fact, no discussion of any applications other than poker.

När jag skriver min doktorsavhandling, någon gång i framtiden, så ska den också bli 27 sidor lång. Möjligtvis något mer.