Om hemundervisningens sämste vän

Ska man verkligen börja en artikel om hemundervisning genom att införa en definition av demokrati som gör begreppet mycket luddigt? Den inkvoterade Roland Poirier Martinsson:

För länge sedan frågade jag filosofen Bengt Hansson om hans definition av demokrati. Han svarade, ”Att människor har rätt att bestämma över sin vardag”. Det var ett egensinnigt och bra svar. Istället för att ta fasta på konstitutionella aspekter eller demokratin som process eller maktöverföring, naglade Bengt fast folkstyret vid dess nödvändiga grund. Konstitutioner, deliberativa processer och maktöverföring kan inte vara exempel på demokrati. De är medel att uppnå demokrati, att säkra människors rätt att bestämma över sin vardag. Mot det målet bör sedan metoderna mätas.

Men nu finns det ju mängder av begrepp som också kan beskriva rätten att bestämma över sin vardag. Frihet, till exempel. Alltså kan man ju tänka sig att ordet demokrati behöver en mer konkret innebörd, där man tar upp sådant som konstitutioner, deliberativa processer och maktöverföring. Inte minst eftersom demokrati traditionellt, och RPM är ju vanligtvis bisarrt förtjust i traditioner, beskriver det som händer när människor (demos, typ) träffas för att komma överens i sammanhang som inte nödvändigtvis har med vardagen att göra. Och det visar att det finns spänningar mellan olika perspektiv.

Som han använder ordet blir det nu ytterligare en anledning att tolka demokratiskt som ”bra” och odemokratiskt som ”dåligt”, utan att specificera närmare vad som är problemet och vad det ens har med demokrati att göra.

Vi vet ju att Roland har problem med ord. Det är inte utan att man undrar vad det är för stackars barn som tvingats att bli undervisad av honom.

Uppdatering:
Sedan kan man förstås läsa Mårten Schultz om sakfrågan.

Uppdatering 2:
Roland ringde precis och ville att jag skulle ta bort omnämnandet av hans barn, att det var osmakligt. Det står honom förstås fritt att anse det, och under andra omständigheter hade jag kunnat lyssna på vad han sagt. Tyvärr fick jag inte förklara att jag ansåg hans artikel, och mycket annat som han skrivit, var korkad och att han personligen nog borde ta mest illa upp, han lade på med orden ”jag tänker inte argumentera”. Nu är jag förstås tillräckligt obstinat för att inte lyssna på människor som kräver saker utan att vilja lyssna själva. Och jag påminner om att han är chef för Timbros medieinstitut, det upphör inte att förvåna.

Tags: ,

4 Responses to “Om hemundervisningens sämste vän”

  1. Lennart Regebro Says:

    Detta är dock en av hans mindre ointelligenta artiklar. Ja, filosofen i fråga har blandat ihop mål och medel. Eller eventuellt orsak och verkan. Demokrati är inte att bestämma öve sin vardag, det är frihet och liberalism. Men det *kräver*demokrati.

    Och oavsett hur fel RPM har så är han nog bättre än kommunalundervisning. Men har borde väl kämpa mer för att få hemundervisa sina barn då. Det ÄR (trots vad han säger) tillåtet. Det är bara svårt att få tillåtelse.

  2. Dennis Says:

    Ja, att han har rätt om att hemundervisning bör förenklas är en sak. Men man kan ju tycka att religiösa människor som yrar om än det ena och än det andra och som inte kan skilja på de mest grundläggande sakerna är en rätt dålig förebild när det gäller just hemundervisning.

  3. Peo Olsson Says:

    Det ÄR osmakligt.

  4. Dennis Says:

    Peo: Nåväl, då kanske Roland ska undvika att använda sig själv och sin familj som exempel i framtiden. Så slipper han osmakligheter.

Leave a Reply