Kritik mot mediekritik
Second Opinion har en artikelserie där de går igenom floskler. Än så länge är det lite oklart om det är floskler i största allmänhet, eller om det är tänkt att ha någon speciell vinkel. De två första handlade om begrepp som politiker har använt sig av: Verklighetens folk och Välfärdens medarbetare. Det senaste begreppet som dissikeras är mervärde, men där handlar det mer om att medier lallar med när det används. Och det är en rätt så bisarr artikel.
För där de två första artiklarna försökte reda ut vad som egentligen menades (och det var väl inte direkt klockrent från artikelförfattarens sida då heller) så är problemet denna gången att begreppet används på fel sätt. Som om mervärde enbart hade en enda tänkbar betydelse. Ägnar man dagarna åt ”klassisk marxistisk kulturanalys” och inget annat så kan man förstås tycka att ”Staden får ett mervärde” är ett otäckt påstående. För då kopplar man ju ihop mervärde med utsugning. Om man däremot inte roar sig med utsugningsteorier så har mervärde en positiv betydelse, ganska mycket samma sak som förädlingsvärde. Det är denna betydelse som hittat in i den skatt som kallas moms.
Mina fördomar säger mig att om man verkligen vill hitta luddigheter, floskler och liknande kring begreppet mervärde så är det inom marknadsföring man ska leta. Begreppet är positivt även där, men sedan finns det förstås mycket tänkande kring exakt hur detta mervärde ska uppnås. Mervärdesstrategi (googlar man på svenska hittas lustigt nog det ordet mest i utsugningsperspektiv) och value added marketing används bland annat.
För några år sedan lanserades ”mervärdesmat” för det som också kallas Functional food. Det vill säga mat som åtminstone påstås ge en positiv hälsoeffekt, utöver att bara vara mat. Och jag är ganska säker på att det finns fler exempel i andra sammanhang.
Alltså, mervärde har alla möjligheter att vara en floskel. Men det belyser knappast Second Opinion på ett bra sätt när de kommer med en minst lika floskelartad kritik. Begreppet har ekonomiska betydelser som är hyfsat konkreta, men sedan används det också på ett mer luddigt sätt. Det exempel som anges är en rätt bra illustration:
— I dag består området av en p-plats och är ett otryggt område. Dessutom behöver staden både hotell, fler bostäder och en kongressanläggning. Staden får ett mervärde, säger kommunalrådet Birgitta Södertun som förklaring till att KD säger ja till arkitektförslaget.
Projektet skulle ju kunna utvärderas ekonomiskt, för att se om det bidrar med något mervärde i den betydelsen. Men även om det är dåligt så kan man förstås peka på att man kanske blir av med otryggt område. Och Helsingborg får en kongressanläggning, som ur marknadsföringssynvinkel kan vara trevligt. Mervärde blir här i princip en omskrivning av ”bra”, eller kanske snarare ”sådant jag gillar”. Då är det en floskel på riktigt, som kan analysera på samma sätt som Verklighetens folk och Välfärdens medarbetare.
Tags: Mediekritik
