Två lönefrågor
Det här med Bengt Westerbergs lön är en ganska så intressant fråga. Han får alltså, som arbetande ordförande i Röda Korset, 68 500 kronor i månaden. En summa som medlemmarna nu ska se över.
Man kan ju faktiskt tänka sig att Westerbergs lön är motiverad, trots att han arbetar för en hjälporganisation. Bengt Westerbergs bästa egenskap torde vara att han är Bengt Westerberg, något som kommer väl till användning i organisationer som sysslar med sociala frågor.
Så man måste förstås ta hänsyn till att Westerberg kan få erbjudanden från andra organisationer att arbeta för dem, vi får inte bortse från konkurrenssituationen här. Den eftertraktade effekten är att en sådan som Westerberg bidrar med tillit och inflytande, och kan på så vis öka donationerna till Röda korset. Kanske till och med så pass mycket att lönen på 68 500 är motiverad.
Vi kan alltså analysera Röda korset som om det vore vilket företag som helst. Problemet är förstås att vi i Sverige är bisarrt intresserade av vad andra människor tjänar, och är man anställd i en hjälporganisation gäller det extra mycket. Alldeles oavsett om lönen i ett första skede är motiverad, så kommer den i förlängningen minska förtroendet för Röda korset och man väljer att ge sina pengar till en annan organisation. Westerbergs lön i sig påverkar alltså hur effektiv hans arbete blir, inte för hans egna beteende nödvändigtvis blir påverkat utan beroende på hur andra betraktar honom.
Personligen tycker jag inte på något vis att den andra effekten, ”arbetar man inom X ska man inte ha så hög lön”, är oproblematisk. För den har väl en tendens att också dyka upp i samband med vårdfrågor, då vårdyrken kan utmålas som ett kall för att försvara att budgetproblem förhindrar lönehöjningar.
~
CUF:s Magnus Andersson argumenterar för sänkta ingångslöner för ungdomar. Vilket är högst rimligt, vi har höga trösklar in på arbetsmarknaden. Men de får också kritik, från sådana som SSU:s Jytte Guteland som väljer att tolka sänkta ingångslöner som sänkta ungdomslöner. Eftersom vi har en ungdomsarbetslöshet så finns det förstås en överlappning, men egentligen är det så klart inte samma sak.
Gutelands förslag på lösning är ganska mycket en återgång till den gamla socialdemokratiska politiken. Lite kunskapslyft, men också:
Vi SSU:are vill också att staten investerar sig ur krisen genom att en satsning på ”välfärdsjobb för unga”. Idén bygger på att staten ger kommunerna möjlighet att anställa unga under 25 år att utföra viktiga uppgifter i välfärden som inte blir gjorda idag. Många skolor, fritidsgårdar och ålderdomshem skulle kunna utvecklas genom detta och samtidigt bekämpar det arbetslösheten.
SSU vill också att Sverige genomför gröna investeringar i den svenska infrastrukturen: miljardsatsningar på miljonprogrammen, utbyggnad av järnvägen och satsningar på höghastighetståg. Det är smarta satsningar för jobben, välfärden och klimatet.
Nu kan man förstås tänka sig att det är ett mer långsiktigt problem, det räcker inte med kortsiktiga investeringar utan det kräver snarare en förändring i grunden. Och chansen är minimal att de satsningar för jobb, välfärd och klimat tillsammans är smarta, det kommer t.ex. bli fantastiskt dyra jobb.
Förra året frågade Ekot ungdomsförbunden vad de ville göra åt ungdomsarbetslösheten. Då sade Jytte Guteland så här:
Företag som anställer unga arbetslösa ska få 90 procent av ungdomarnas lön betalda av staten, under ett år.
Så uppenbarligen vet Guteland att det är ett problem med ingångslönerna. Men hon väljer idag att ignorera det.
Tags: arbetsmarknad, lönepolitik
februari 9th, 2010 at 10.40
Än mer frustrerande:
I princip varje omgång statliga pengar som skulle ge fler anställda inom [valfritt grundläggande välfärdsområde] har fallit ut som så att det dels har lagts på administration, och dels att kommunernas/landstingens budget förändrats så att dessa nya pengar i varierande grad fått ersätta det de annars skulle ha lagt.
Önskar bara att jag just nu hade tid att leta fram alla de studierna och utvärderingarna. Någon form av genomsnittlig siffra torde gå att få fram, som exempelvis ”För varje satsad statlig krona går 70 öre till det de skulle gå till” eller dylikt.
februari 9th, 2010 at 16.13
Det beror nog på omständigheterna. Eva Mörk har varit med och gjort en studie, och hon har påpekat att det förmodligen ser lite annorlunda ut under kris-tider än när det är normalt. Problemet här är att ungdomsarbetslösheten kräver ett något längre perspektiv än det Jytte Guteland har, så på vis kan det nog ändå vara relevant.
februari 16th, 2010 at 12.37
[...] ska Bengt Westerberg och Röda Korset debatteras i SVT, och efter inlägget förra veckan så blev jag tillfrågad om jag inte ville skriva en liten artikel för Debatts hemsida. Det ville [...]