Till Vattenfalls försvar
Naturskyddsföreningen skrev på DN Debatt förra veckan om kärnkraftsutredningen. Föreningen menar, på goda grunder vad det verkar, att kärnkraften kommer att subventioneras om de som driver kärnkraftsverk får ett begränsat skadeståndsansvar. I händelse av olycka kommer en stor del av kostnaderna att skyfflas över på skattebetalarna.
Och det är inte alls oproblematiskt. Till exempel har man kunnat se att där staten begränsar försäkringspremierna för strandnära hus så kommer det ske en överexploatering, och därmed kommer fler hus råka illa ut när det blir orkaner och liknande (detta är alltså i USA, principen är densamma överallt). Detta kallas för moral hazard, när beteendet blir mer riskfyllt på grund av att någon annan får stå för kostnaderna. För att återknyta till kärnkraften så är det ett område där man absolut inte vill de som driver reaktorerna tar för stora risker.
Nu är det förstås inte riktigt så enkelt. Vi kan ta Elinor Ostrom i beaktande. Rimligvis är det ingen som vill vara Den som såg till att kärnkraftsverket small, det finns också normer som gör riskbeteende begränsas. Om det sedan i slutänden är tillräckligt starka normer är en empirisk fråga.
Allt detta måste vi komma ihåg när Lars G Josefsson jagas. Tv4:s Niklas Svensson har klurat ut genom att läsa kärnkraftsutredningen att Vattenfall har pantsatts (jag är inte helt säker på att det är en passande term att använda i sammanhanget) då Josefsson har lovat att Vattenfall ska stå för hela kostnaden om det händer något med deras kärnkraftverk i Tyskland. Det är vad jag vet inget särskilt med Vattenfall i detta fallet, det är vad som gäller i Tyskland. Och personligen anser jag, och jag har inget emot kärnkraft, att det är något som bör applåderas och som också bör införas i Sverige. Sedan kan man väl tänka sig att formerna för hur man informerar detta kan ses över. Där kan Lars G Josefsson möjligtvis klandras för. Men grundplåten är att om man vill driva kärnkraftsverk i Tyskland så är det fullt ansvar som gäller. Det borde den svenska staten veta.
Hela historien är dessutom ytterst yrvaken eftersom Fredrik Braconier skrev om detta i SvD för två månader sedan. Med kommentar från Vattenfall.
Uppdatering:
Uttalande från Josefsson.
Uppdatering 2:
Jag håller med Malin Siwe.
Tags: försäkring, kärnkraft, Vattenfall
november 13th, 2009 at 15.38
Fullständigt ansvar bör väl i så fall inta bara krävas av kärnkraftindustrin, utan av alla andra som bedriver potentiellt farlig verksamhet. Det som ligger närmast att exemplifiera med är väl kraftverksdammar som brister eller flygplan som störtar där det finns många människor.
november 13th, 2009 at 16.36
Ja, det tycker jag. Har dålig koll på de områdena, har de också begränsat ansvar i Sverige?
november 13th, 2009 at 18.19
Enligt regeringens hemsida ska det införas obegränsat skadeståndsansvar för kärnkraftsföretagen.
Sedan blir den praktiska skillnaden kanske obetydlig. Att företag kan gå i konkurs fungerar ju som en ansvarsbegränsning i praktiken och leder till samma moral hazard-problem.
november 13th, 2009 at 18.26
Nja, jag ser nog inte att konkurs skulle leda till samma moral hazard -problem. Ett problem möjligtvis, men inte alls i samma utsträckning.
november 16th, 2009 at 09.29
[...] jag skrev häromdagen så tycker jag att det är rätt att Vattenfall har obegränsat ansvar om de tyska kärnkraftverken [...]