Nödvärn är inte lätt
Jag har förstås inte läst allt, men det tycks mig som att de flesta reaktioner mot Per-Anders Petterssons fängelsedom är något problematiska. Pettersson räddade alltså en kvinna genom att slå en man som tog strypgrepp på henne. Han räddade henne genom att slå förövaren två gånger. Med en domkraft. Andra gången så att tinningen sprack.
Nog för att vi har, och bör absolut ha, en nödvärnsrätt. Men det innebär ju inte att vi ska undvika att diskutera hur mycket våld som är berättigat, att någonstans dra en gräns och att om den gränsen passeras strunta i att ge ett straff. Ryggradsreaktionen, som här och som i fallet med pappan i Rödeby, att den som försvarar sig själv eller någon annan automatiskt har rätt är alldeles för enkel.
Jag skulle säga att det finns liknande situationer där vi, förhoppningsvis, skulle dra öronen åt oss och säga att vi inte bör använda våld för att försvara oss. Det klassiska exemplet är tortyr mot någon som kan avstyra ett attentat som skulle döda ett stort antal människor. Vanligtvis får det illustrera frågan om ändamålet helgar medlen. Och personligen tycker jag att det är en utgångspunkt att det inte gör det. Även i fallet med Per-Anders Pettersson.
Uppdatering:
Mårten Schultz skriver om det idag på Expressens debattsida. Och på Juridikbloggen.
Tags: juridik
november 5th, 2009 at 16.09
Ditt exempel är väl knappast relevant här. Om du någon gång hamnar i en våldssituation med en kraftig drogpåverkad människa så skulle du varför. Det är liksom inte ens jämförbart med att medvetet tortera någon.
Annars är det ju ganska tomt på förslag, både här och på andra ställen, på vad Per-Anders skulle ha gjort istället. Vad skulle du själv gjort?
november 5th, 2009 at 16.36
Jonas: Då är det väl bättre att du förklarar att du förklarar för mig? Förhoppningsvis kommer jag aldrig hamna i någon sådan situation, men då kommer jag också att få leva i ovisshet. Och även om jag skulle råka ut för något sådant så kanske jag skulle ha fullt upp med att tänka på annat, eller helt enkelt misslyckas med att komma på bättre tankar.
Jag har ingen aning om vad jag skulle ha gjort. Det får vi ju se, om jag råkar ut för något sådant. Skulle jag då ta till mer våld än nödvändigt så hoppas jag att jag åtminstone efteråt inser att det kanske jag borde ha undvikit. Och ta eventuellt straff.
november 6th, 2009 at 20.42
[...] Mer: SVD1, 2, DN, EX, Sänd mina rötter regn, Juridikbloggen, Damon, Läs även andra bloggares åsikter om Nås, Per-Anders Pettersson, [...]