Ibland blir man självmordsbenägen
Jan Ekberg presenterar i DN en rapport från ESO om invandring. Rapporten verkar inte finnas på ESO:s hemsida än, så det finns inte mycket mer att gå på än det som står i debattartikeln.
Ekberg har undersökt hur invandringen påverkar offentlig sektor, om invandring är ett medel för att underlätta försörjningen av en åldrande befolkning.
Om befolkningstillskottet antas ha samma sysselsättningsgrad, och i genomsnitt samma arbetsinkomst per sysselsatt som den i landet redan befintliga befolkningen i samma åldrar, uppkommer årliga positiva effekter på den offentliga sektorns finanser men effekterna blir små. Kalkylen är således grundad på god integration på arbetsmarknaden av invandrare och liknar den situation som vi hade på 1960- och 1970-talen. Under de senaste 20 åren har integrationen på arbetsmarknaden varit betydligt sämre. Årsbeloppet (framtida årligt reformutrymme) motsvarar cirka 0,1 procent av BNP år 2015, cirka 0,4 procent av BNP år 2025, cirka 0,6 procent av BNP år 2035 och cirka 0,7 procent av BNP år 2050. Känslighetsberäkningar med alternativa antaganden om utveckling av offentlig sektor ger ungefär samma procenttal.
Skälet till att de positiva effekterna inte blir större är att genom invandringen ökar också Sveriges befolkning, vilket ställer krav på utbyggnad av den offentliga sektorn.
Resultaten i ESO-rapporten ligger väl i linje med internationella studier. Professor Robert Rowthorn vid universitetet i Cambridge publicerade 2008 en sammanfattning av ett stort antal liknande undersökningar avseende den hittillsvarande invandringen till länder i Europa och Amerika. Hans slutsats är att positiv/negativ årlig effekt på den offentliga sektorns finanser är små och ligger för de flesta länder i intervallet plus/minus 1 procent av BNP. Negativ effekt uppkommer vid svag integration på arbetsmarknaden av invandrare.
Om vi i den framtidsinriktade kalkylen för Sverige i stället antar att sysselsättningsgraden i befolkningstillskottet blir densamma som för utrikes födda boende i Sverige i dag, blir de negativa årliga effekterna mindre än 1 procent av BNP. Även en negativ effekt ligger således inom det intervall som Rowthorn anger. Om invandring ger positiv eller negativ effekt på de offentliga finanserna är således i hög grad en fråga om integration på arbetsmarknaden.
Några saker här:
1. DN har satt rubriken ”Arbetskraftsinvandring hjälper inte offentlig sektor”. Citationstecknen är deras, som vanligt utan att påståendet återfinns i själva debattartikeln. I själva verket handlar det om hur DN vill framställa det som sägs. Här vill jag påpeka att Ekbergs artikel handlar om invandring generellt, inte arbetskraftsinvandring specifikt.
2. Första punkten är inte helt utan poäng för artikelns budskap. Det påstås ibland att vi kommer att få se en arbetskraftsbrist (Tobias Billström och Gunilla Carlsson skriver i Sydsvenskan idag, de hänvisar till arbetskraftsbrist även om det inte är specifikt om offentlig sektor) i offentlig sektor då senare generationer inte är tillräckligt stor för att fylla på i takt med att 40-talsgenerationen går i pension. En lösning som en del ser är då arbetskraftsinvandring specifikt till offentlig sektor. Det kanske är jag som läser illa, men det tycks mig som att den problembeskrivningen inte är något som Ekberg avsåg att diskutera. Ekberg syftar i stället uttryckligen på ett ”reformutrymme”.
3. Jag brukar hävda att talet om invandringens kostnad, och liknande ordval, i sig är ett vridet perspektiv. En sak man får ut av Ekbergs artikel är att invandrarnas situation på arbetsmarknaden avgör hur invandringen påverkar offentlig sektor. Där spelar förstås arbetsmarknadspolitiken en stor roll. Man skulle alltså kunna hävda att det går minst lika bra att tala om arbetsmarknadspolitikens kostnad.
4. Läser man kommentarerna till debattartikeln så är det lätt att bli självmordsbenägen. Ett gäng med fånar påstår att ”det här har vi sagt i 10 års tid”. Nej, det har de inte. För de vet inte vad de själva talar om, och de vet inte vad Lars Ekberg talar om. Till exempel så är den siffra som Ekberg nämner som en kostnad i fall utrikes födda arbetsmarknad ser ut som idag i stort sett samma som han tidigare framfört. Den siffran brukar ”invandringskritiker” i vanliga fall inte alls gilla, den är alldeles för liten och i stället får man höftningar som är sisådär 3 till 5 gånger större.
Som avslutning slänger jag med en kommentar till Billströms och Carlssons debattartikel som jag nämner här ovanför:
Människor har, av olika orsaker, i alla tider valt att lämna sina ursprungsländer för att söka en bättre framtid någon annanstans.
I grunden är detta en positiv drivkraft som bör bejakas. Väl hanterad migration kan vara positiv för alla, både för den enskilde individen och för ursprungs- och mottagarländerna. Problem uppstår dock när migrationen sker okontrollerat. Kriminella nätverk som utnyttjar människors desperation och önskan om en ljusare framtid bidrar till detta.
Men anledningen till att dessa kriminella nätverk över huvud taget existerar är förstås att migrationen är hanterad, inte när den sker okontrollerad. Det handlar dels om att problem att utvandra, men framför allt när mottagarländerna säger stopp. Jag har skrivit om det tidigare, liksom Isobel Hadley-Kamptz har gjort det i Expressen.
Uppdatering: Nu finns rapporten på ESO:s hemsida. Och det här inlägget har också publicerats hos Second Opinion.
Uppdatering 2:
Nu har jag kollat igenom rapporten. Med betoning på kollat, jag har inte gjort någon djupläsning. I vilket fall som helst så har jag inte hittat några underligheter, däremot ganska så mycket intressanta saker. Som det här om arbetsmarknaden:
En fråga som kan ställas är vid vilken sysselsättningsgrad det föreligger en balanspunkt där invandrarbefolkningens andel av den offentliga sektorns intäkter i form av skatter och socialförsäkringsavgifter är lika stor som dess andel av den offentliga sektorns utgifter. Vid nämnda värden på elasticiteten skulle balanspunkten inträffa om sysselsättningsgraden för utrikes födda i ålder 20 till 64 år är 15 procentenheter högre. Enligt RAMS 2006 var sysselsättningsgraden i ålder 20 till 64 år 57 procent för utrikes födda. Den skulle behöva höjas till 72 procent. Den nivån ligger klart under vad som gäller för infödda med båda föräldrar födda i Sverige. För de sistnämnda var sysselsättningsgraden 80 procent. Räknat för hela invandrarbefolkningen ligger balanspunkten på drygt 72 procent. Skälet till att balanspunkten inträffar vid lägre sysselsättningsgrad än för den infödda befolkningen är invandrarbefolkningens gynnsammare åldersammansättning. Vid ytterligare förbättring av invandrarbefolkningens sysselsättningsgrad vänder
riktningen i inkomstomfördelningen och det blir en intäkt för den infödda befolkningen.
Apropå underligheter så hittade jag ett inlägg på TCO-bloggen Utredarna:
På presentationen av rapporten kommenterades den av bland annat av statssekreterare Christer Hallerby som kritiserade rapporten hårt för att på den bara tar hänsyn till invandringens effekter på de offentliga finanserna och att den inte alls tittar på de dynamiska effetkerna av invandring, t ex vad invandringen betyder för tillväxten, nyföretagande och utrikeshandeln. Hallerby har helt rätt. Invandringens rent ekonomiska förtjänster eller kostnader blir inte rättvisande om de mäts på det sätt som författaren Jan Ekberg gör.
Det hade varit ett problem om Ekberg påstått att hans undersökning är det enda intressanta anslaget i sammanhanget. Men det gör han inte. Först och främst nämner han tre problemområden
1. Invandringens ekonomiska orsaker
2. Invandringens ekonomiska integrering i invandringslandet
3. Invandringens ekonomiska effekter
Punkt 3 specificeras närmare till a) tillväxt b)faktorpriser och sysselsättning och c)
Hur omfördelar den offentliga sektorn i invandringslandet inkomster mellan invandrarbefolkningen och landets ursprungsbefolkning? Får ursprungsbefolkningen ett positivt eller negativt inkomsttillskott genom denna omfördelning?
Det som kallas för 3c är själva huvudsyftet med studien och det som besvaras mest ingående. Men det innebär inte att de andra delarna av punkt 3 ignoreras, de gås igenom i kapitel 4 (slutsatsen är att invandring har liten effekt på tillväxt, sysselsättning och löner). Jag skulle också säga att punkt 2 också behandlas i rapporten. Hallerbys kritik som TCO instämmer i har jag svårt att förstå.
Uppdatering 3:
Per Gudmundson har i SvD en helt okej artikel, DN likaså. Bloggen Medier och mångfald gör en viktig poäng som även jag påpekat tidigare. Om nu Sverigedemokraterna omfamnar Ekbergs rapport, än så länge har jag inte läst mer än SD-kurirens notis, så får de svårt att förklara vilket reformutrymme de själva har. Notera att de siffror som nämns i Ekbergs studie inte kan räknas hem med mindre än en mycket radikal omställning av migrationspolitiken.
oktober 15th, 2009 at 15.22
Kommer just från seminariet, och har rapporten i min hand. Ekberg håller sig till ungefär samma ekonomiska slutsatser som tidigare, dvs att, om man bara ser på transfereringarna, så utgör invandringen ett årligt minus på mellan cirka 1,5-2% av BNP. Det har Ekberg konstaterat sedan 1990-talets början.
Han har nu räknat specifikt på år 2006. Och skillnaden mellan vad invandrare tog i anspråk av de offentliga transfereringarna och vad de bidrog med blev i absoluta tal som lägst -39,1 miljarder kronor och som högst -58,7 miljarder kronor, beroende vilken beräkningsmodell han använder (vilket blir mellan 1,4-och 2,0% av BNP).
Han konstaterar också att resultaten i princip står sig oförändrade om man vidgar begreppet invandrare till att också gälla infödda med bägge föräldrar födda utomlands.
Det tycks med andra ord som att Ekbergs modell att beräkna kostnaderna/intäkterna ger konsistenta resultat över tid.
Huvudförklaringen till att det alls uppstår någon kostnad är naturligtvis invandrares låga sysselsättningsgrad – som ju rimligen går att ändra så att totalen hamnar på plus: ”Antag att sysselsättningsgraden för invandrarbefolkningen ökar med 10 procent [...] Det blir en total förbättring av de offentliga finanserna med 18,9 miljarder kr.”
oktober 15th, 2009 at 15.36
Per: Tack för infon. Rapporten har lagts ut på hemsidan nu, ska ta och läsa igenom den.
oktober 16th, 2009 at 11.16
Om man vill vara riktigt krass och kall går det ju att dra en del slutsatser som exv SD skulle gilla (tror jag, är inte ekonom). T ex att invandrare som får ett lågutbildat jobb i en sektor med arbetslöshet kommer att bli en inkomst, men ”orsakar” en utgift samtidigt i det att någon annan som kunde fått jobbet istället går arbetslös. Jag har spontant svårt att se hur en jobbTAGARE som kommer som invandrare till en sektor med arbetslöshet skulle vara en tillgång rent ekonomiskt, åtminstone så länge det inte vägs upp av att man kan minska kostnader genom att minska på utbildningen till detta jobb.
oktober 16th, 2009 at 11.37
Christian: Fast det finns ju ingen konstant klump av jobb som ska utföras, som du antar.
oktober 16th, 2009 at 12.35
Christians invändning skulle kunna ha haft en poäng om det kunde bli tal om vad facket alltid oroar sig för, lönedumpning. Men Ekberg noterar att invandrad arbetskraft i bara låg grad, om någon, sänker lönenivåerna för den redan i landet befintliga arbetskraften.
”Huvudintrycket är att flertalet studier endast visar på små eller obefintliga löne- och sysselsättningseffekter för infödda.”
”Det kan finnas fler anledningar till små observerade effekter för infödda. En är att invandring inte enbart har utbudseffekter utan också efterfrågeeffekter.”
Undantaget är förstås om man bryter ner det till enskilda särfall.
”Exempelvis skulle en invandring till Sverige av ett större antal specialistläkare förväntas få återhållande effekt på löneutvecklingen för infödda specialistläkare.”
Tyvärr saknar Ekberg svenska beräkningar av ovanstående. Dennis som är ekonom får gärna räkna på vad den lilla lönesänkningen och den lilla minskningen av sysselsättningen skulle betyda i Sverige, i reda pengar för en löntagare, och i reda jobb på arbetsmarknaden. En nätt helguppgift!
oktober 16th, 2009 at 14.21
”Christian: Fast det finns ju ingen konstant klump av jobb som ska utföras, som du antar.”
Det är snarare en förenkling, och man måste nog göra förenklingar här (annars kan vi ju räkna på överrepresentation hos invandrare när det gäller bilbränder och kompensera för skapade jobbtillfällen för nya bilar på Volvo, osv…). Invandring kan självklart skapa nya jobb. Men jag tror faktiskt inte att en sektor som fn är klart mättad och där ett stort antal människor går arbetslösa, generellt sett behöver arbetskraftinvandring. Jag är inte ekonom som sagt, men jag kan inte se hur det är gynnsamt ekonomiskt att späda ut en grupp med viss arbetslöshet med en grupp med högre arbetslöshet när den senare ”går med förlust”.
”Christians invändning skulle kunna ha haft en poäng om det kunde bli tal om vad facket alltid oroar sig för, lönedumpning.”
Jag menar inte att invandring orsakar lönedumpning i sig, jag menar att man inte kan räkna exv en skatteintäkt som en ren inkomst om skatteintäkten i sig förutsätter att det tillkommer en utgift i form av a-kassa osv. Precis som vi i vården räknar med alternativkostnader.
oktober 16th, 2009 at 21.41
Du har helt rätt Christian .
”Fast det finns ju ingen konstant klump av jobb som ska utföras, som du antar.”
Det är ett uttryck som man ofta hör, underförstått är att mängden arbeten hela tiden skall öka, medan faktum är att det motsatta råder över tid.
1990 var 4.5 miljoner sysselsatta i Sverige under 2007 års högkonjuktur ävenså 4.5 miljoner sysselsatta medan befolkningen i arbetsför ålder ökat med ca 600 000 individer under dessa sjutton år. Antalet i % som arbetar har alltså minskat =en kostnad.
I ljuset av detta är det lättare att förstå den radikala sänkning av a-kassan och drevet mot Las-lagarna. Syftet är att öka arbetsutbudet genom låglönejobb.
oktober 17th, 2009 at 02.50
[...] förstå och lära sig istället för att bara tolka in sina egna fördomar bör läsa bloggarna Sänd mina rötter regn och Vi i Sverige som har läst rapporten och kan redogöra för innehållet långt bättre än MoM [...]
oktober 17th, 2009 at 10.40
Per: Jag noterar att du inte nämner vilken helg den uppgiften ska lösas.
Christian och Bo: Det finns ett bra mycket större antal jobb som väntar på att bli utförda än vad som faktiskt utförs. En stor anledning till detta beror på att arbetsmarknaden i Sverige ser ut som den gör, en hög minimilön gör att efterfrågan inte är lika stort som utbudet. Problemet här är alltså inte invandringen, utan arbetsmarknaden. Inte minst för att det inte bara är invandrare som drabbas, utan även ungdomar och sjuka. Dvs alla med låg produktivitet. Att muttra om låglönejobb i det här sammanhanget är inte alltför charmigt.
oktober 17th, 2009 at 15.36
Dennis Någon charm med låglönejobb finns inte fråga dem som skall leva på en usel lön. Din lösning är samma som min, jobb för lägre lön även om du inte skriver det rakt ut.
I min värld är inte detta en helt human inställning. I stället för att bara inrikta sig efterfrågesidan bör man väl också se på utbudsidan om man vill ha en sund ekonomisk utveckling.
Sedan är väl frågan om för låga löner eller otrygga anställningar ens är lämpligt eller förenligt med en välfärdstat av Sveriges typ.
oktober 17th, 2009 at 15.54
Bo: Jag vill inte ha en välfärdsstat av Sveriges typ. Ett problem är som sagt minimilönerna. Grejen är inte att de är lite för höga, de är mycket för höga. Det gör att det finns gott om arbeten som inte utförs idag och som skulle gett relativt bra betalt (vad som är låga löner är förstås just relativt) om det bara gavs tillfälle. Vill inte du arbeta för sådan lön är det helt okej, men det finns ganska många andra som tycker att det är bättre än att gå arbetslös.
oktober 18th, 2009 at 17.09
Jag vill inte ha en välfärdstat är lika med
Jag vill inte ha rättvisa
Jag vill inte ha lika möjligheter
Jag vill inte ha lite konflikter
Jag vill inte att folk kan äta sig mätta
Jag vill inte ha jämlikhet
Jag vill inte ha bra samhälle
Jag vill inte ha……det bra
oktober 18th, 2009 at 17.50
Bo: Läs om, läs rätt.
november 2nd, 2009 at 13.58
[...] Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion Gammelmedia: DN, SVD, HD, [...]
mars 21st, 2010 at 16.50
[...] inte har jobb. Nu är det alltså en ganska stor del av den summa som nämnts, om man går efter Lars Ekbergs siffror, som skulle tjänas in om man går över till dansk politik. Men det handlar ju alltså om [...]