Dagens skatt
Lag (1982:1200) om skatt på videobandspelare
1 § Skatt (videoskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag vid
omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av
videobandspelare, inbegripet videotuners och videomonitorer med inbyggd
utrustning för inspelning eller återgivning av videosignaler, ur
tulltaxenr 85.21 eller 85.28 tulltaxelagen (1987:1068). Lag (1987:1243).2 § Skatt utgår med 600 kronor per videobandspelare.
Samtidigt infördes kassettskatten. Bägge skatterna avskaffades i början av 90-talet, men kassettskatten kom förstås tillbaka i form av privatkopieringsersättningen (och en massa underligheter).
Varför det behövdes en särskild skatt på videobandspelare har jag inte lyckats klura ut, vad jag vet fanns det inte någon motsvarande skatt på ljudbandspelare. I början av november 1982 lade den nytillträdda socialdemokratiska regeringen en proposition, Prop. 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. Där förklarar de bland annat varför de devalverade med 16%, den sk superdevalveringen, och de skriver också om en obligatorisk avsättning i en investeringsfond (20% av företagens vinster, det låter som löntagarfonden men den infördes ett år senare). Plus att de då också hittade plats för lite andra småsaker, som den där skatten på videobandspelare. Men så mycket till argumentation kring varför skatten behövs går inte att hitta, det gör det inte heller i den budgetproposition som kom 1,5 månad senare.
Vad man däremot hittar är bedömningar av hur många videobandspelare som säljs. Siffrorna för 1981 och -82 anges till 165 000 per år, och att det förmodligen kommer att sjunka 1983 (även utan skatten, får man förmoda). Det får mig att misstänka att det var en sådan där punktskatt som syftar till att dra in pengar till staten. Budgetåret 1983/84 budgeterade man intäkter på lite drygt 200 miljarder, samtidigt som utgifterna var på ungefär 290 miljarder. Så det saknades inte direkt hål att täppa till.
Fast så fasligt mycket pengar drar ju inte skatten in ändå, i budgetpropositionen beräknar man att den ska ge intäkter på 80 miljoner kronor. Med tanke på att det också var tid för videovåldsdebatt så skulle man ju i stället kunna tänka sig att det var en punktskatt som syftade till att styra konsumtionen, mindre videovåld genom färre videobandspelare.
Slutsatsen kanske är att man ska se skatten på videobandspelare som ett stycke svensk, obegiplig kulturhistoria.
Tags: Ekonomi, kulturhistoria, kulturpolitik, skatter, videobandspelare
december 16th, 2008 at 00.44
Jodå, det var en punktskatt för att dra in pengar till saken. Men videovåldsdebatten fanns samtidigt i bakgrunden. Kanske inte som uttalat syfte att styra konsumtionen, men som en outtalad premiss att videoapparater åtminstone inte behövde uppmuntras.
Så är åtminstone mitt intryck – har visserligen inte tittat närmare på videoskatten, men väl på kassettskatten.
december 16th, 2008 at 01.16
Din vän Rajiv verkar göra sitt jobb utomordentligt :-)
december 16th, 2008 at 02.45
Mohahaha, upptäckte just att jag IDAG fick privatkopieringsersättning från Stim: 172,05 kr.
Det var för någonting som jag är rätt säker på att ingen privatkopierade frivilligt under året som gick.
december 16th, 2008 at 09.40
Rasmus: Det låter inte helt orimligt. De (eller han, Feldt begagnar sig ibland av jag-formen) skriver att om videokameror blir mer populära så kan de tänka sig att beskatta även dem.
Andreas: Han meddelade häromdagen att han faktiskt fann ett visst nöje i att läsa budgetpropositioner, fast det verkar vara någon sorts nördhumor. Som exempel nämnde han insikten att Feldt hade valt just exakt den borgerliga regeringsperioden när den gångna ekonomiska politiken skulle utvärderas i finansplanen.
januari 1st, 2009 at 18.44
[...] man läser gamla budgetpropositioner så hittar man en del lustigheter, en del underligheter och inte så lite av sådant som är aktuellt även idag. Till det sista hör [...]