Sänd mina rötter regn

Ni har väl hört vid det här laget att Paul Krugman får årets ekonomipris. Det tycker jag är välförtjänt, sedan kan man förstås diskutera om han ska vara ensam pristagare eller ej. Och det är lite av en otjänst att ge honom priset redan i år, eftersom en del av medierapporteringen är sådär lagom förutsägbar. En snabbkoll bland diverse bloggar ger samma bild. Jag håller med Tyler Cowen (läs hela det inlägget, det är en bra sammanfattning av vad Krugman sysslat med, läs också kollegans inlägg om handelsteorin) här:

I have to say I did not expect him to win until Bush left office, as I thought the Swedes wanted the resulting discussion to focus on Paul’s academic work rather than on issues of politics.

Men det är som det är med den saken.

Extra roligt är det eftersom han också haft ett populärvetenskapligt anslag, en artikel som jag särskilt vill rekommendera är den om Ricardo’s Difficult Idea:

My objective in this essay is to try to explain why intellectuals who are interested in economic issues so consistently balk at the concept of comparative advantage. Why do journalists who have a reputation as deep thinkers about world affairs begin squirming in their seats if you try to explain how trade can lead to mutually beneficial specialization? Why is it virtually impossible to get a discussion of comparative advantage, not only onto newspaper op-ed pages, but even into magazines that cheerfully publish long discussions of the work of Jacques Derrida? Why do policy wonks who will happily watch hundreds of hours of talking heads droning on about the global economy refuse to sit still for the ten minutes or so it takes to explain Ricardo?

Tags: Ekonomi

This entry was posted on måndag, oktober 13th, 2008 at 17.54 and is filed under Ekonomi. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.