Ingen ska komma undan musiken
Det kanske är jag som har haft otur, eftersom jag inte förknippar skolans estetiska verksamhet med att ”uttrycka sig genom bilder, sång eller musik” eller att få tillgång till ”det kulturella arvet”. Nio år i grundskola och tre år på gymnasiet hjälpte mig inte mer än vad det gjorde när jag köpte mig en gitarr ett år efter studenten.
Så om estetisk verksamhet blir valbar på gymnasiet gråter jag inte. I själva verket går det att välja redan idag, det räcker med att gå på lektionerna och inte göra fler knop än vad som behövs. På gymnasiet valde jag bort bild och musik och läste drama, det var två timmar av lek varje vecka som inte gav någonting. Särskilt inte när jag i stället kunde ha sysslat med något mer intressant, om jag bara fick.
september 22nd, 2008 at 03.12
Jag har svårt att se att något man gjort inte skulle ge någonting. =)
Därmed inte sagt att jag saknar kritik för skolsystemet. Bland annat skapar det förhoppningar som är svåra att komma över när man börjar komma ut i ”verkligheten”.