Sänd mina rötter regn

Dagens stora politiska nyhet verkar vara att före detta ministern Sven-Erik Österberg har åkt en massa taxi. Fantastiskt intressant. Det blir det där citatet av Stig Hadenius igen.

Men det är klart att jakten på småskurkar inom politiken är ett problem. I svensk dagspress jagas politiker som påstås ha fuskat med traktamenten, ha för höga löner eller resa med taxi allt för mycket. Till viss del är givetvis detta bra, men som Bergstrand påpekar går granskningen ofta ut över den större och viktigare samhällsanalysen. Politikern som åker taxi för några tusen och därmed får stora rubriker blir sällan granskad då de det gäller det område han eller hon har ansvar för. Och här handlar det inte sällan om miljarder.

Orsaken är enkel. Det går ganska snabbt att få fram attester på krognotor och taxiresor medan det kan ta veckor eller månader att klargöra hur ett statsråd eller kommunalråd sköter sitt fögderi i stort. Följden blir ett allvarligt demokratiskt problem. Vi får politiker som blir skandaliserade på felaktiga grunder. Vi får journalister som belönas med priser trots att de gjort ett ganska enkelt jobb.

Men det handlade främst om tidningarna. Den statliga radion ligger uppenbarligen inte långt efter. En intressantare granskning hade varit att gå igenom Österbergs motioner från förra riksdagsåret. Men de var ganska intetsägande över lag. Socialdemokratiska förstås, och därmed inte så upplyftande, men det var nog också allt.

Det var i och för sig den där motionen om ”Riksrevisionens styrelses framställning angående den offentliga arbetsförmedlingen.” Jag vet inte om det är vanligt förekommande att Riksrevisionens granskningsrapporter kritiseras genom motioner i riksdagen. Det tycks mig som att det är en smått underlig ordning.

This entry was posted on måndag, september 24th, 2007 at 10.27 and is filed under Mediekritik, Sverige. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.