Ett under av otydlighet
Jag måste säga att Göran Rosenbergs krönika om ateism och religion är sällsynt fånig. Sammanfattning: ateism är också det en tro, och alla är religiösa.
Enligt Dawkins kan allting i tillvaron förklaras av fysikens lagar. Fysikens lagar förklarar nämligen kemins lagar, som förklarar dna, som förklarar evolutionen, som förklarar människan. Enligt både Dawkins och Hitchens skulle världen dessutom sett bättre ut om inte religionen hade funnits.
Jag antar att de flesta ateister delar deras uppfattningar.
Jag fruktar att de flesta ateister inte är medvetna om att dessa uppfattningar bygger på tro och inte på vetande.
Och så följer en historia om att vi inte vet hur världen kom till. Man kanske kunde förvänta sig en liten hint om att det centrala är hur definierar vetande och kunskap. Kanske en diskussion om skillnaden mellan vad vi vet nu (oavsett hur det definieras) och vad vi kan veta i framtiden. Problemet är att om ingen, eller åtminstone få, ateister menar att veta innebär att det inte finns något som helst tvivel så kanske det är läge att reda ut vilken betydelse det får om man ger det en lösare definition. Som till exempel att man kan sägas veta om det inte finns något rimligt tvivel.
Det öppnar också upp för frågan vilken rimlighet det finns bakom guds existens. Jag tror nog att de flesta ateister skulle säga att en sådan existens är ganska orimlig. Richard Dawkins uttrycker det som att det är ”nästan säkert” att det inte finns någon gud. Och det är ett problem för Rosenberg att även om en ateist medger att ateismen bygger på en tro så medför det inte att den är att jämställa med diverse teistiska läror. Ateismen kan vara mycket trolig samtidigt som teismen är mycket otrolig.
Det lyfter också upp den grundläggande frågan att det nog inte är tron i sig som är problemet, utan vad man tror på. Det finns de som, under frågan om ateismen är en religion, påpekar att albino inte är en solbränna. Betydelsen är att teism kan definieras som att ”tro att det finns en gud”, och att ateism då blir att ”inte tro att det finns en gud.” Till skillnad från att ”tro att det inte finns en gud.” Ja, jag tror ni hängde med där.
Nu anser Rosenberg ändå att ateismen är en religion genom att definiera religion så brett att det inte går att undvika den. Jag vet inte vad nyttan med det är. Vanligtvis brukar väl betydelsen av religion innebära en hänvisning till något övernaturligt eller någon sorts gudomlighet, och det är väl just det som ateismen vänder sig mot. Inte begreppet religion som sådant, utan dess innebörd.
Så vad menas med religion? I sista hand, tror jag, varje slags trosföreställning om hur verkligheten är beskaffad, om vad det innebär att vara människa, om livets mål och mening. En sådan trosföreställning lever vi alla i, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Ingen människa lever i verkligheten ”som den är”, utan i sina mer eller mindre välgrundade föreställningar om den.
Med ateismen som sekulär religion har jag inga problem. Med ateismen som ”förnuft” och ”vetenskap” har jag samma problem som med alla andra religioner som i namn av sina särskilda gudar tror sig veta hur allting hänger ihop och hur allting bör vara organiserat och som i sina fundamentalistiska avarter har visat sig kunna inrätta de mest gudlösa helveten på jorden.
Men det låter mycket besynnerligt. Hur går det att skilja tron på att ”veta hur allting hänger ihop och hur allting bör vara organiserat” från ”varje slags trosföreställning om hur verkligheten är beskaffad, om vad det innebär att vara människa, om livets mål och mening”? Det tycks mig vara två formuleringar av samma sak. Men eftersom Rosenberg kontrasterar det sistnämnda mot den sekulära religionen får man väl anta att det sekulära ligger på en högre nivå som inte ska jämställas med helt vanliga trosföreställningar om verkligheten. Det hela är inte direkt klart och tydligt.

augusti 28th, 2007 at 15.27
Det är ju ett rätt vanligt argument att ateism bara är en annan religion där vetskapen om guds icke-existens har ersatt gud som dogm. Problemet är ju som du skriver att de flest ”troende” (vilket ju är en konstig term då troende ju tenderar till att veta att de har rätt) inte kan acceptera att ateister sällan hävdar absolut vetskap om nästan någonting.
För Rosenberg vore det kanske på sin plats med en grundkurs i vetenskaplig metodik. Det är väl just det där med att testa och undersöka kontra att acceptera som är den största skillnaden mellan de Dawkinsa vetenskapliga ateisterna och de religiösa.
Att definiera religion som Rosenberg gör ju bara att begreppet blir helt meningslöst. vem vad det som sa att ”If atheism is a belief then not collecting stamps is a hobby.”?
augusti 28th, 2007 at 15.31
Nåja, nästan ingenting var väl att ta i, men i den andemeningen i alla fall.
augusti 28th, 2007 at 15.41
Jag tror jag såg någon hänvisa till Scott Adams, han har ju skrivit en del om religion.
augusti 29th, 2007 at 05.58
Citatet med ateism och frimärkssamlandet har tillskrivits Daniel Dennett, men det är nästan omöjligt att hitta en källa (åtminstone vid en snabb sökning).
Även om jag håller med Rosenberg i stort tycker jag nog han har en för lös definition av religion, där vilken trosföreställning som helst passar in. Helt klart är att ateismen är en tro, men till religion har den en bit kvar.
augusti 30th, 2007 at 19.40
Förstår inte hur den mannen kunde få en egen TVshow…