Ja, jättesnällt
Två vänsterpartistiska riksdagsledamöter, Siv Holma och Camilla Sköld Jansson, hade en artikel på Brännpunkt i lördags. De tyckte att den borgerliga alliansen inte står för hur mycket deras förslag om hushållsnära tjänster egentligen kostar.
Hur mycket kostar de borgerliga partiernas förslag om att subventionerna de så kallade hushållsnära tjänsterna? Själva publicerar de inte sina underlag, så vi i vänsterpartiet lät riksdagens utredningstjänst räkna på det.
Vi utgick från mycket snälla antaganden: att bara 10 procent av befolkningen skulle använda subventionerna. Vi antog dessutom att de i genomsnitt bara skulle använda hälften av maxbeloppet, som ligger på 50 000 kronor i skattesubvention per år.
Trots det blev den beräknade kostnaden för staten hela 17 miljarder – inte ett litet sidospår i deras budgetförslag, utan en av de största posterna på deras lista.
Det framgår inte hur kostnaden räknats fram, jag skickade ett mail till Camilla Sköld Jansson i lördags kväll och frågade efter utredningen så förhoppningsvis ska det stå klart inom kort. Men 17 miljarder motsvarar i stort sett 10 procent av befolkningen (20 år och äldre) multiplicerat med 25 000 kronor. Fast det kan så klart tänkas att siffran 17 miljarder har ett annat ursprung.
Men 17 miljarder kronor? Det är en hel del hushållsnära tjänster det. I runda slängar 500 kronor per person och vecka, som ska subventioneras. Dessutom är det förmodligen så att de flesta utgifterna är bundna till hushållet, då blir det i stället 850 kronor per hushåll och vecka. Eller 42500 kronor per år, vilket är 85 procent av maxbeloppet. För maxbeloppet 50 000 kronor gäller per hushåll, inte per person.
Skulle halva maxbeloppet i stället gälla 10 procent av hushållen blir kostnaden ungefär 10 miljarder, 400 000 hushåll får 25 000 kronor i avdrag. Det är mer än 1 miljard som alliansen påstår, men också mindre än vad Vänsterpartiets exempel ger.
Nu tycker ju inte jag att de antaganden som Holma och Sköld Jansson anger är ”mycket snälla”. Jag tror inte för mitt liv att 400 000 hushåll skulle ha behov av hushållsnära tjänster motsvarandes 500 kronor per vecka. Än mindre 850 kronor. Dels så blir det några timmars tjänster, städning eller vad som helst, och dels så ska hushållet självt betala lika mycket.
Man kan jämföra med Finland. Enligt Konjunkturinstitutet köpte 5,2 procent av de finländska hushållen tjänster för sammanlagt 6 600 kronor. Året var 2003, och 2004 beräknades andelen vara mellan 6 och 8 procent. Då ska man komma ihåg att det finländska systemet även tillåter avdrag för om- och tillbyggnad (motsvarandes ROT-avdraget antar jag) vilket alliansens förslag inte gör om jag förstått saken rätt. Ett godtyckligt antagande om 7 procent av de svenska hushållen och 10 000 kronor per år skulle innebära en kostnad på 2,8 miljarder. Mer än 1 miljard, men mycket mindre än 17 miljarder.
Uppdatering:
Väntar fortfarande på svar från Camilla Sköld Jansson. Någon som vet om man kan få tag på utredningen någon annanstans? Riksdagens utredningstjänst borde ju ha den, men informationen om dem är knapphändig.
Uppdatering 2:
Mikael von Knorring på Vänsterpartiets riksdagskansli skickade över PM:et från
RUT [doc]. Jodå, min farhåga om att de räknat på varje medborgare stämde, men åldern var 18 år och inte 20. Det lustiga är att i den lilla utredningen så vill Vänsterpartiet ha reda på hur stor kostnaden är om 50 eller 10 procent av den vuxna befolkningen utnyttjar i genomsnitt halva maxbeloppet, och detta räknar RUT på. Men i rubrikerna står det inte befolkningen, utan hushållen. Det tycks råda en viss förvirring.
Man kan ju tycka att vänsterpartisterna borde ha funderat lite över sina antaganden när utredaren skriver ”[u]ppskattningsvis skulle drygt 500 000 personer behöva engageras i denna form av sysselsättning”, i samband med antagandet 50 procent av befolkningen. Om det andra alternativet står det att ”[d]et skulle kräva att omkring 100 000 personer sysselsätts med att producera hushållsnära tjänster”.
Utöver detta hänvisas det till Konjunkturinstitutets utredning och den faktaruta från KI som jag länkar till ovan.

mars 6th, 2006 at 12.00
Men det är väl fortfarande så att de som jobbar betalar skatt? Om man antar att de som får jobb med ”hushållsnära tjänster” går från arbetslöshet till arbete och börjar betala skatt på sin lön istället för på sin A-kassa (eller ingen inkomst alls), så borde det väl bli en hel del pengar som trillar in till statskassan?
mars 6th, 2006 at 12.07
Jo, så är det. Det här handlar bara om kostnadssidan, inte vilka intäkter som uppstår.