Om minimilön och arbetsmarknaden
Om någon undrade varför Sverige har hög arbetslöshet bland ungdomar och invandrare så kanske man tillåts hänvisa till en rapport från IFAU (som DN skrev om häromdagen). Per Skedinger har studerat minimilönerna i Sverige och kommit fram till att de är höga, i kronor mellan 12 790 och 15 340 beroende på avtal. I Nederländerna[1] är minimilönen strax över den undre gränsen (köpkraftsjusterat) i Sverige, och i Belgien är den ca 500 kronor lägre.
Nu säger kanske inte den siffran så mycket i sig. Jämför man de svenska minimilönerna med medianlönen inom varje sektor så handlar det om mellan 60 och 72 procent av medianlönen. Inget jämförelseland kommer upp i 60 procent, även om Australien och Frankrike ligger precis därunder.
Och om nu pudlar har kärnor så har vi den där. De som redan från början har det svårt att komma in på arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar och invandrare, kommer ha det ännu svårare att ta sig in om minimilönen är hög. Och där är det en trade off; antingen är det fler som tar sig in på arbetsmarknaden men med en lägre lön, eller så är det färre som tar sig in med en högre lön.
Själv föredrar jag det förstnämnda. Oftast är det viktigt att få ett arbete och därmed erfarenhet för sitt framtida arbetsliv. Och jag ser inget egetvärde i att den första lönen man får är en lön som kan finansiera familj, Volvo, villa och vovve.
Uppdatering:
Nämnas bör att undersökningen gäller kollektivavtalens miniminivå. Men det är inte nödvändigtvis den faktiska minimilönen. I t.ex. Vaxholmskonflikten såg vi att Byggnads inte gick med på ”stupstockslönen” utan krävde en lön som var en bra bit högre.
- Notera att det handlar om olika sorters minimilöner. I Sverige har vi ingen lagstadgad som det finns i andra länder, däremot finns det miniminivåer i kollektivavtalen som fungerar som minimilön. Notera också att sociala avgifter och liknande kan spela in, så jämförelsen är inte perfekt. ↩
mars 1st, 2007 at 19.47
[...] Förra året skrev jag om en annan rapport från IFAU av Per Skedinger, om minimilöner. Den rapporten låg sedan till grund för en artikel som publicerades i Ekonomisk Debatt, och som Skedinger fick Myrdalspriset för. Och på något vis är det intressant att han får just Myrdalspriset för en artikel som tar upp det som åtminstone jag ser som socialdemokratins stora utmaning. Från motiveringen: “Den tilltagande konkurrensen från låglöneländer – i form av billiga importvaror och billig arbetskraft som i Vaxholmsfallet – har aktualiserat frågor om de svenska avtalsreglerade minimilönerna. Per Skedinger konstaterar i sin artikel att svenska minimilöner är höga internationellt sett. Hans egen och andras forskning tyder på att höga minimilöner är skadliga för sysselsättningen, troligen främst för marginalgrupper som ungdomar, invandrare, arbetshandikappade och långtidsarbetslösa.” [...]
juni 22nd, 2009 at 09.20
[...] jag att den svenska minimilönen är jämförelsevist hög? Mellan 60 och 72 procent av medianlönen, lite beroende på vilken sektor det handlar om. Och då [...]
februari 9th, 2010 at 09.11
[...] Andersson argumenterar för sänkta ingångslöner för ungdomar. Vilket är högst rimligt, vi har höga trösklar in på arbetsmarknaden. Men de får också kritik, från sådana som SSU:s Jytte Guteland [...]