Beroenden som affärsidé
Förra veckan nämnde jag att ett behandlingshem i Älmhult ska starta en behandling för datorberoende, med hjälp av bondfångarpsykologen Owe Sandberg. Rasmus Fleischer har skrivit ett belysande inlägg om Sandberg och hans olika förehavanden.
Tyvärr har Smålandspostens artikel som jag hänvisade till försvunnit för icke-prenumeranter, men den finns kvar i Google-cachen. I artikeln uttalar sig Sandberg:
Datorberoende är jämförbart med drogmissbruk. Ungdomarna varken sover eller äter och pojkrummen förvandlas till knarkarkvartar.
Det var visst också ett inslag i Smålandsnytt:
- Man kan jämföra dator- och spelberoende med ett drogmissbruk. Ungdomarna kan sitta i 15-20 timmar om dygnet utan att varken äta eller sova. Skillnaden är att ungdomar med drogmissbruk får lära sig leva utan droger, här handlar det om att man måste lära sig leva med datorn, säger Ove Sandberg till Smålandsnytt.
Jämförelsen ter sig lätt absurd. Skillnaden är också att det drogberoende sysslar med är bra mycket skadligare än vad de ”datorberoende” ägnar sig åt. Något säger mig att drogberoendet dessutom är mer konstant. Att någon sitter och spelar datorspel ”i 15-20 timmar om dygnet utan att varken äta eller sova” säger inte särskilt mycket. Det är ungefär samma dygnsrytm jag har dagen innan inlämning av en hemtenta.
