Sänd mina rötter regn

Don Boudreaux, som också bloggar på Café Hayek, skrev för några år sedan en text med titeln The Grateful Pedestrian. Han skriver att han en kväll var ute och körde bil, och detta utan att köra över någon även om han enkelt kunde ha gjort så.

Och ställer frågan, hur skulle du reagera om du var fotgängare och det krävdes av dig att tacka Don för att han inte kört över dig? Förmodligen skulle du med all rätt tycka att han var galen.

Och ändå får man höra liknande resonemang, och detta dagligen, utan att det ifrågasätts i någon större utsträckning. Detta när sådana saker som tillväxt, jobbskapande, hälsa och liknande tillskrivs staten och politikerna.

Vilket förstås är minst sagt underligt. Ska vi tacka staten för att den håller sig undan så att entreprenörerna, de som det statsbärande partiet hjärtligt struntar i och tvingar på alla pålagor som, kan skapa jobb och öka produktiviteten? Detta som i sin tur skapar välstånd och välfärd. Att tacka staten för detta är samma sak som att tacka Don Boudreaux, eller andra, för slippa bli överkörd när bilen nyttjas.

Det kan förstås hävdas att staten har gjort stora investeringar på många områden som entreprenörer och andra innovativa har nytta av. Men dels så uppstår inte pengarna som används till detta ur tomma intet utan kommer från skattebetalarna och dels så är det inget som säger att innovationer är determinerade att uppstå.

Jag kom att tänka på Don Boudreauxs text efter att ha läst Flora Villalobos Castillos blogginlägg Jag skryter gärna med att jag är sosse! Av Flora får man veta att det var sossarna som ”byggt upp Sverige” (låter bekant).

För vare sig de borgliga partierna erkänner det eller inte och trots att pressen ständigt försöker skita ner vårt parti så kan ingen komma ifrån att det är vi sossar som har byggt upp Sverige. Varje liten del, varje liten reform, varje pusselbit har vi sossar satt dit.

Det är tack vare sossarna som varje barn i Sverige har rätt till fri skolgång, det är tack vare sossarna föräldraförsäkringen finns, det är tack vare sossarna det finns äldreomsorg och tack vare sossarna så har alla människor i Sverige rätt att tänka och tycka fritt.

Ska vi skryta så kan vi ju ändå nämna att det är tack vare sossarna som vi faktiskt har ett samhälle där solidaritet är en del av strukturen. Ja, jag vet, det retar borgarna men den solidariska skattepolitiken är en del av det Svenska samhället och det är så vi sossar vill ha det.

Tack vare vare sossarna har vi sjukvård och kollektivtrafik, tack vare sossarna har vi barnbidrag och flerbarnstillägg.

Oj vad mycket vi har att skryta med! Persson, vaddå denna mandatperiod, vi kan ju skryta med hundra år av Socialdemokratisk politik som har genomförts.

Jag vet inte var jag ska börja, känns som att det knappt är lönt. Citatet i sig är ett monument över socialdemokratisk självgodhet.

Kanske man kan bortse från de bitar där Flora försöker skriva om historien, en hel del av det hon nämner sattes i verket innan socialdemokraterna kom till makten. I vissa fall innan något socialdemokratiskt parti ens fanns.

Och kanske bortse från småsaker som att ”vi har ett samhälle där solidaritet är en del av strukturen” är högst motsägelsefullt. Hade vi haft solidaritet på riktigt så hade staten förstås inte behövt lagstifta om det.

Men jag kan inte låta bli att kommentera följande påstående, ”tack vare sossarna så har alla människor i Sverige rätt att tänka och tycka fritt”. Återigen, historierevisionism. Vägen från förtrycket startade mer än hundra år innan det socialdemokratiska partiet fanns. Vi är därtill inte framme än eftersom man bara får tänka och tycka fritt om man har rätt åsikter.

Men det mest fascinerande är nog att vi ska tacka sossarna för att vi inte har en diktatur. Finns Flora Villalobos Castillo på riktigt? I så fall skulle nog Don Boudreaux, och jag, vilja träffa henne. För att tacka socialdemokraterna för att vi påstås få tänka och tycka fritt är precis samma sak som att tacka för att man inte blir överkörd av en bil.

Lustigt nog nämner hon detta precis efter att ha skrivit ”att varje pusselbit har vi sossar satt dit”, vilket måste betyda att om de borgerliga tar över så införs diktatur i Sverige. Och visserligen kan sossar vara korkade om de vill, men inte så korkade att de får för sig att den borgerliga alliansen vill avskaffa yttrandefriheten helt. De är inte heller villiga att avskaffa något annat av det Flora nämner.

De borgerliga har inte gjort det de gånger de suttit vid makten tidigare, så rimligtvis får man rikta ett tack till dem också. Men det kanske är en av de där bitarna som inte får plats i sossepusslet utan måste tvingas på plats.

Kanske man bör uppehålla sig lite vid det mer övergripande påståendet, ”Vi har byggt upp Sverige!” När Flora sedan beskriver detta Sverige så handlar det mer eller mindre uteslutande om sådant som staten sysslar med.

Varför då? Det finns en ganska uppenbar skillnad mellan den svenska staten och Sverige, det sistnämnda syftandes på samhället. Men i den socialdemokratiska tankevärlden är det samma sak.

Vilket förstås förminskar människan till inget. Och som gör sossarnas floskelfyllda höstkampanj fullständigt befängd. Alla ska med? Inte.

Allt ska med, passar bättre. Det är ju statens struktur som i den socialdemokratiska konservatismens namn ska med. Inte människorna, de kommer i andra hand. Om inte människorna följer med, så får staten byta ut människorna.

Att Sverige påstås ha byggts upp får mig att tänka på Intelligent Design. Tanken att vissa av naturens beståndsdelar är så komplexa att det måste finns en större tanke bakom det hela. Så är det förstås inte.

Så är det förstås inte heller med det svenska samhället, det är ingen som byggt upp det. Och definitivt inga socialdemokrater. Om man inte jämställer socialdemokratin med varje enskild människa som någonsin beträtt den jord som kallas svensk. Hybris, kallas det.

This entry was posted on tisdag, november 1st, 2005 at 16.20 and is filed under Politik & Samhälle. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.